Ett amerikanskt (OC-135) Open Skies övervakningsflygplan på Offutt flygbas i Nebraska. Foto: USA:s flygvapen 14 september 2018

Uppgift: Viktigt avtal om vapenkontroll i Ryssland och USA hotat

Uppdaterad
Publicerad

Donald Trump överväger att lämna Open Skies – ett avtal som tillåter Ryssland, USA och ett 30-tal andra länder att övervaka varandra med flyg, för att kontrollera ländernas rustning. Det uppger ordföranden i amerikanska kongressens utrikesutskott och uttrycker oro över att europeisk säkerhet undermineras ytterligare.

Ännu ett förtroendeskapande avtal som slöts efter kalla kriget är på väg att vittra sönder. Det uppger Eliot Engel, demokrat och ordförande i den amerikanska kongressens utrikesutskott, i ett brev till Vita husets nationella säkerhetsrådgivare Robert O’Brien i oktober.

Nyligen skrotades förbudet mot att USA och Ryssland har markbaserade medeldistansrobotar (INF-avtalet). Nu är det avtalet Open Skies som är i farozonen. Det gäller 34 länder, däribland Sverige.

Kriget i Ukraina

”Om USA drar sig ur skulle det bara gagna Ryssland och skada våra allierades och partners nationella säkerhetsintressen.... Risken är att den transatlantiska alliansen splittras och att USA:s pålitlighet som stabil och förutsägbar partner när det gäller europeisk säkerhet undermineras ytterligare”, skriver Eliot Engel till den nationella säkerhetsrådgivaren.

Sedan Sverige skrev under Open Skies-avtalet 2002 har Sverige haft tillgång till de övriga 33 medlemsländernas luftrum, och tvärt om.

Försvarsmakten använder sedan 2004 det före detta regeringsflygplanet (Saab 340) utrustad med specialkamera för att fotografera militär och civil infrastruktur, enligt avtalet Open Skies. Foto: Försvarsmakten

Sverige genomför mellan fyra och sex övervakningsflygningar varje år inom ramen för Open Skies. Flygningarna görs främst över Ryssland och Ukraina, med ett speciellt svenskt militärflygplan.

Avtalet finns till för att medlemsländerna ska kunna verifiera att de civila och militära infrastrukturer ett annat land säger sig ha finns i verkligheten.

Kontrollerna sker genom att länderna får flyga över varandras territorier och fotografera. Bilderna är komplement till satellitövervakning och kan ge underrättelseinformation om truppförflyttningar, vapenaktiviteter och andra viktiga militära och civila installationer.

– Vid sidan av Wien-dokumentet är det i dag en av få faktiska och regelbundna svenska militära kontakter och samarbeten med militärer i Ryssland, säger överstelöjtnant Claes Bernander, chef för Open Skies i Sverige.

Ett av ryska flygvapnets Open Skies flygplan (Tupolev TU-154) på Pearl Harbor-Hickam flygbas, Hawaii i USA den 14 augusti 2019. Foto: USA:s flygvapen

”Förtroendeskapande”

Uppgiften om att USA överväger att lämna avtalet har rapporteras av internationella medier som Newsweek, BBC och Bloomberg.

Även de amerikanska försvarstidningarna Defense News och Stripes med god insyn i amerikansk försvarspolitik har slagit upp nyheten stort.

Efter artiklarna sa USA:s tillträdande ambassadör i Moskva och före detta vice utrikesminister, John Sullivan, att han har fått garantier för att USA för närvarande inte har dragit sig ur avtalet. Trots det finns det en oro för att Open Skies kan bli nästa avtal om vapenkontroll som USA drar sig ur.

SVT Nyheter har talat med en av världens ledande experter på militär flygövervakning – Douglas Barrie vid det ansedda International Institute for Strategic Studies (IISS).

– Det vore olyckligt om vapenkontrollavtalet Open Skies föll, oavsett tidigare påståenden om att Ryssland brustit i att följa det, eftersom det trots allt fungerar som ett värdefullt verktyg för kontroll och är förtroendeskapande i en tid då det råder brist på tillit, säger han till SVT.

Övervakning av Krim

Den amerikanska försvarstidningen Defense News skriver att överflygningarna inom Open Skies har gjort det möjligt för USA och andra länder att dela med sig av sin övervakning till Ukraina och andra nationer som inte har kapacitet för avancerade satelliter.

USA:s tidigare försvarsminister James Mattis har sagt att överflygningarna var särskilt användbara efter den ryska annekteringen av den ukrainska halvön Krim och att USA borde stanna kvar i avtalet.

Ryssland har dessutom kraftigt militäriserade områden i Sveriges närområde. Kaliningrad och Kolahalvön är två av dem.

– Med tanke på den ryska militära närvaron i regionen känns alla hot mot Open skies extra olyckliga, säger Douglas Barrie på brittiska IISS.

Fakta Open Skies

  • Under 2019 planeras cirka 100 flygningar.
  • Ryssland och USA kan genomföra maximalt 42 flygningar vardera varje år.
  • Sverige genomför mellan fyra och sex flygningar varje år.
  • Alla länder utom Ryssland använder analoga kameror. Ryssland har tillstånd att använda digitala kameror.
  • Sverige använder ett militärt Saabflygplan och fotograferar på tre höjder (1 500, 3 000 och 6 000 meter).
  • Nationer med större flygplan kan fotografera på 10 000 meters höjd.
  • Man kan se föremål på marken som är 30 x 30 centimeter.
  • Länder som USA, som har tillgång till avancerade satelliter, kan fotografera lika bra. Satelliternas kapacitet begränsas bara av moln.
  • Ett Open Skies-uppdrag till annat land måste anmälas minst 72 timmar i förväg.
  • När det besökande landet anländer flygbasen i det land som ska kontrolleras måste en färdplan lämnas in minst 24 timmar före flygningen.
  • Det går inte inte att neka någon särskild rutt om ansökan görs enligt Open Skies-avtalet.

Källa: Open Skies, Försvarsmakten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet