Mitch McConell och de andra senatorerna går på ledighet och är inte tillbaka förrän i september. Representanthuset har redan påbörjat sin semester. Foto: TT/SVT

Washington tar semester – men det gör inte frågetecknen

Uppdaterad
Publicerad

Man säger ibland att det är dåligt att somna osams. Om USA:s president Donald Trump och senatens majoritetsledare Mitch Mc Connell vore ett par så skulle de troligtvis få rådet att inte gå och lägga sig. Bara några dagar innan senatens årliga semester drar igång har en ny konflikt blossat upp. Och det är inte det enda huvudbryet som lämnas obesvarat när politikerna i Washington nu tar ledigt.

Först hamnade justitieminister Jeff Sessions i skottgluggen för presidentens kritik, nu har senatens majoritetsledare Mitch McConnell tagit hans plats. Republikanernas sjukvårdsreform föll, Rysslands-utredningen fortsätter att överskugga politiken och Donald Trump gör ingen hemlighet av sitt missnöje med det egna partiet.

Nu är det dags att ta en paus.

Men anledningen till att senaten snart går på ledighet – ”The August Recess” – har inte så mycket med politik att göra som man kanske skulle kunna tro. För många år sedan, innan luftkonditionering slog igenom i USA, var senare delen av augusti helt enkelt för svettigt för att stifta lagar och debattera. Så man införde ett sommarlov. Även när luften blev kyligare inomhus insåg man att ledigheten behövdes för utarbetade och emellanåt frustrerade senatorer som många gånger inte besökt sina hemstater på länge. 

LÄS MER: Vikter och motvikter – så styrs USA

Politikerna i representanthuset lämnade redan i slutet av juli, men senatorerna fick skjuta på semestern – bland annat på grund av röstningen om ett nytt sjukvårdspaket.

Här är frågetecknen som kommer att vänta i Washington när senatorerna kommer tillbaka.

Arizonas senator John McCain kom, trots att ha diagnostiserats med en hjärntumör, till kongressen för att rösta om partiets sjukvårdsreform. Hans röst avgjorde. Foto: TT

Sjukvårdsnederlaget

I sju år har Republikaner gått till val på löftet om att riva upp och ersätta Barack Obamas sjukvårdspaket Affordable Care Act, Obamacare. Med majoritet i både representanthuset och senaten tillträdde Donald Trump, som under sin kampanj använd sjukvårdsreformen som slagpåse, till en förväntan om att Obamacare snart skulle vara ett minne blott. Så blev det inte.

LÄS MER: Senaten sa nej – Obamacare blir kvar

Majoritetsledaren i senaten, Mitch McConell, arbetade i hemlighet på ett förslag som skulle ersätta Obamacare samtidigt som flera i hans egna parti uttryckte sitt missnöje över förslagen som cirkulerade. Det slutade med att senatorerna röstade fram en debatt (utan att egentligen veta vad man skulle debattera) där man röstade om tre alternativ.

Ett efter ett föll dem, tills Arizonas senator John McCain la den avgörande rösten som gjorde slut på det republikanska försöket att döda Obamacare – för den här gången.

”Kan ni förstå att Mitch McConnell, som skrikit riv upp och ersätt i sju år, inte kan få jobbet gjort. Måste riva upp och ersätta ObamaCare!” skriver Trump. Foto: Twitter

Donald Trumps missnöje

Att de republikanska senatorerna inte lyckades få igenom en sjukvårdsreform har gjort president Donald Trump märkbart irriterad. Han inledde kritikstormen med att säga att kollegorna ”såg ut som förlorare” och borde försöka få fram ett nytt förslag. 

Den som lämnar Washington med flest frågetecken om framtiden är senatens majoritetsledare Mitch McConell. Efter att McConell i en intervju påpekat att de har att göra med en president som är ny på jobbet och kanske haft lite för höga förväntningar på hur snabbt saker händer i Washington så har en ny konflikt inom det republikanska partiet utspelat sig framför öppen ridå. 

LÄS MER: En lagom snabb guide till vad som hänt i Vita Huset

Donald Trump har bland annat sagt att han är ”väldigt besviken på Mitch” och öppnade samtidigt för att om lagstiftningen med skatter och infrastruktur också faller så kanske han borde kliva åt sidan.

Men att få McConell att kliva av kan bli svårt. Han har fått stöd av flera tunga namn inom partiet.

Donald Trump har lovat en stor satsning på infrastrukturen. Foto: TT

Löftet om infrastrukturen

Ett lagförslag för ”fantastisk infrastruktur” ligger på Donald Trumps skrivbord, redo att skrivas under, enligt en tweet från presidenten. En upprustning av infrastrukturen har varit ett av Trumps löften, med en siffra på en biljon dollar som skulle gå till vägar, broar och vattendrag. Men löftet har hamnat i skuggan av sjukvårdsreformen.

Presidenten har inte presenterat någon detaljerad plan på hur satsningen, som enligt honom skulle skapa miljoner nya jobb, ska genomföras. Republikanska senatorer har dessutom signalerat att en skattereform kommer att prioriteras högre – det kan med andra ord dröja.

Maines republikanska senator Susan Collins, en av dem som röstade emot sjukvårdsförslaget, har sagt att Donald Trump hade gjort klokast att börja med infrastrukturen istället – för att ha större chans att få en tidig politisk seger.

Donald Trump och finansminister Steven Mnuchin anländer till finansdepartementet. Foto: TT

En annan reform – skatterna

Efter nederlaget med sjukvården har Mitch McConell signalerat att partiet är redo för nya utmaningar. Republikanerna måste, innan slutet av september få igenom ett beslut om att höja lånetaket – det vill säga hur mycket den federala staten får lov att låna för att inte staten ska försättas i en teknisk konkurs och inte kunna betala räntor på statsskulden.

LÄS MER: Trump går vidare till skattereform

När detta är avklarat kan de ta itu med en skattereform. Ungefär som med sjukvårdsförslaget råder det förvirring bland senatorerna om vad det egentligen är som kommer att läggas fram – mycket på grund av skillnaderna mellan vad Donald Trump uttryckt att han vill ha igenom, och vad partiet tidigare lagt fram – även om man i stort är överens på punkten om att sänka skatter för att sätta fart på ekonomin.

Några av de saker presidenten lagt fram som förslag är:

  • Stora skattesänkningar, mest för företag.
  • Sänkta vinstskatter och skatterabatter för multinationella bolag som tar hem vinsten till USA.
  • Sänkt tak för inkomstskatt, från nuvarande 36,9 procent, till 35 procent. 
  • Dubblering av beloppet de amerikanska skattebetalarna tillåts dra av i sina deklarationer.
  • Inga skattehöjningar.
Frågan om Rysslandsutredningen och USA:s hållning till Ryssland finns kvar även när senatorerna kommer tillbaka. Foto: TT

Rysslandsutredningen...

Även om det mesta av den så kallade ”Rysslandsutredningen” cirkulerar kring justitiedepartementet och den särskilda åklagaren Robert Mueller, som med andra ord kommer att fortsätta arbeta när senaten tar semester, så berörs även kongressen av ämnet.

LÄS MER: Tio saker du behöver veta om Rysslandsutredningen

För det första pågår separata utredningar i senaten och representanthusets underrättelsekommittéer. För det andra har två senatorer, en republikan och en demokrat, lagt fram ett förslag som ska skydda Robert Mueller från att bli sparkad av presidenten.

...Och Ryssland

En annan historia som troligtvis kommer att få en uppföljning är den om de amerikanska sanktionerna mot Ryssland. Senatorerna röstade med stor majoritet igenom sanktionspaketet, som presidenten motvilligt skrev på – och sedan sågade i en tweet, där han beskyllde kongressen för att ha orsakat en rekorddålig relation till Ryssland.

LÄS MER: Trump skriver på nya sanktioner mot Ryssland

LÄS MER: Beskyller kongressen för dålig relation till Ryssland

Och när senatorerna nu lämnar Washington kvarstår frågan – vilken linje tycker Donald Trump att USA ska ha? Bara dagar innan senatorerna skulle gå på semester, och efter flera kritiska inlägg om kollegorna i kongressen, kom ännu ett oväntat uttalande från presidenten om det faktum att Ryssland ska skicka hem över 700 amerikanska diplomater. 

Donald Trump tackade Putin eftersom det, enligt honom, besparar USA från att behöva göra redan planerade nedskärningar bland personalen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.