Små steg framåt för landets nationella minoritetsspråk 2019

Uppdaterad
Publicerad

Europarådets expertgrupp hittade dock brister

Situationen för Sveriges nationella minoritetsspråk tog flera små steg framåt under året 2019. Flera olika projekt har revitaliserat språken, men det finns mycket kvar att göra. Efter en granskning av läget i Sverige var Europeiska rådets representanter ej övertygade.

Ett axplock ur årskrönikan

På pappret fick 2019 en rivstart när minoritetslagstiftningen skärptes. Högre krav ställdes nu på myndigheterna att erbjuda service på minoritetsspråk.

Uutisets årskrönika 2019

Bland annat ett nytt sverigefinskt språkcentrum diskuterades på ministernivå, men det fanns inga fler medel budgeterade för minoriteterna 2019.

Barnen i fokus

Europarådets expertgrupp hittade brister i Sveriges behandling av minoriteterna.

– Det verkar finnas svårigheter med att låta barn med minoritetsbakgrund använda sitt språk i skolan. Det var en överraskning för mig, sa Aleksandra Oszmianska-Pagett från Europarådets expertgrupp.

Expertgruppens iakttagelser bekräftades av många kartläggningar under året.

– De nationella minoriteterna och urfolket samerna får inte den biblioteksverksamhet som de egentligen har rätt till. Det är otroligt märkligt att skolorna inte kan förse eleverna med tillräcklig skolbiblioteksverksamhet, kommenterade Erik Fichtelius, nationell samordnare för biblioteksstrategin som publicerades i mars.

Enligt strategin borde Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm få ansvaret för den finskspråkiga biblioteksverksamheten. Det förslaget togs emot väl av sverigefinnarna.

Skolverket backade

Något som inte togs emot väl, tvärtom väckte protester, var Skolverkets förslag om att de nationella minoriteterna inte längre skulle ingå i undervisningen i högstadiet.

– Innehållet i läroplanen för mellanstadiet är även den knapphändigare än förut. Att det dessutom helt saknas i högstadiet är mycket tråkigt, kommenterade rektor Heli Lindström från Sverigefinska skolan i Stockholm Skolverkets förslag.

Men efter en remissrunda backade Skolverket i frågan, och de ändrade sitt förslag.

Andra frågor som väckte intresse under året var sverigefinländarnas hälsa, samt det finska språkets revitalisering med hjälp av ny teknik och genom att skapa nya möjligheter för olika generationer att mötas.

Klicka på bilden ovan för att se videon med hela årskrönikan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Uutisets årskrönika 2019

Mer i ämnet