I september 2020 presenterade Isof ett handlingsprogram för bevarande av minoritetsspråken i Sverige – ett förslag till ett styrningsdokument som skulle ge regeringen en långsiktig plan för arbetet med de nationella minoritetsspråken.
Programmet innehöll 81 förslag, och över hälften av dessa handlade om utbildning och skola. Nu vill regeringen att dokumentet görs om, utan skolfrågor och med endast sex förslag per språk.
Enligt Eva Kvist, ordförande för STR-T, är beslutet ett misstag.
– Meänkieli behöver nu inte några till punktinsatser, utan vi behöver en större förändring, säger Eva Kvist.
Brist på dialog upprör
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind berättade för SVT Uutiset i juni, att arbetet görs för att programmet ska bli lättare att sjösätta.
– Så klart blir förslagen enklare att genomföra om det finns färre av dem, men effekterna kommer också att bli mindre.
Eva Kvist menar också, att det var fel av regeringen att så kraftigt bestämma vad som skulle finnas med i handlingsprogrammet utan att ha dialog med minoriteterna själva.
– Prioritering är så klart nödvändigt, men vi hade hellre prioriterat genom att välja ut vilka förslag som skulle genomföras först. Det känns som att man inte ens har meningen att på riktigt stödja minoritetsspråken.
Svar i början av augusti
Den fjärde augusti fick SVT Uutiset följande svar på kritiken från minister Amanda Lind:
”Tilläggsuppdraget från regeringen handlar om att uppdra Institutet för språk och folkminnen (Isof) att vidareutveckla och tydliggöra tidigare förslag. Regeringen är mån om att ett handlingsprogram ska innehålla förslag som är relevanta för samtliga minoritetsspråk och har därför gett myndigheten ett tilläggsuppdrag för att förtydliga förslagen. Regeringen kommer att fortsätta dialogen med alla berörda organisationer under hela processen. De ursprungliga förslagen bereds fortfarande parallellt med tilläggsuppdraget.”