Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Förslaget till ny läroplan splittrar lärare i viss mån. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Lärare splittrade till förslaget i nya läroplanen

Publicerad

Skolverkets förslag att flytta undervisningen om de nationella minoriteterna från högstadiet till mellanstadiet har väckt starka känslor. Även vissa lärare reagerar nu och menar att det kan vara ett svårt ämne för yngre elever att greppa och framförallt minnas senare. Dock är många lärare för att SO-ämnena bantas på högstadiet, eftersom det i nuläget upplevs vara för mycket att undervisa i, på för kort tid.

– Jag gillar principen att man har gått ganska hårt fram och strukit och flyttat om och gjort tydligare. Sedan är man ju väldigt dubbel på vissa saker; varför det har tagits bort och flyttats, säger Fredrik Jajke, SO-lärare på en grundskola i Uppsala.

I nuvarande läroplan ingår undervisning om de nationella minoriteterna, som till exempel sverigefinnar och samer, på högstadiet. I det nya förslaget skulle den undervisningen flyttas till mellanstadiet istället.

Detta är ett av flera förslag som Skolverket vill ska träda i kraft under höstterminen nästa år.

Brist på kunskap om nationella minoriteter

– Det kan vara problematiskt att ta bort det för högstadiet. Det skulle kanske till och med kunnat ha stärkts i en reviderad plan, för att det finns ju brist på kunskap om nationella minoriteter. Så jag ser en fara med att man plocka bort det helt på högstadiet, säger Maria Tjäder, SO-lärare i Sundbyberg.

Skolverket menar dock att det nya förslaget samlar utbildningen i högre grad på mellanstadiet, än den mer splittrade undervisningen om de nationella minoriteterna i olika årskurser, på högstadiet. Detta scenario instämmer uppsalaläraren Fredrik Jajke i:

– Om det bara finns i ett ställe i grundskolan så blir det också större tyngd kring det, menar han, medan Maria Tjäder som undervisar i SO i Sundbyberg är av en annan åsikt:

– Det blir väldigt förenklat i årskurs fyra gentemot hur man kan ta frågan med någon som går årskurs nio. Det redan finns en stor kunskapsbrist vad som gäller de nationella minoriteterna. Så jag tror att det är inte rätt väg att gå att ta det bort från åk sju-nio.

Svårt för lärare och elever att förstå skillnaden

För såväl lärare som elever kan det vara svårt att veta vad som skiljer de nationella minoriteterna i Sverige från övriga minoriteter:

– Det kan nog vara ganska oklart varför tornedalingar är en nationell minoritet men inte kurder. Det kan man fråga sig och det är ju relevant fråga, men då måste man förklara vad nationell minoritet är – att det finns historiska skäl till det, menar Fredrik Tjäder, SO-lärare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer