I början av 1900-talet blev rashygien en vedertagen vetenskap som påverkade politiken i många länder. Det är någonting som forskaren och kulturantropologen Tapio Tamminen tar upp i sin bok ”Folkhemmets mörkare sida”.
– I bakgrunden till studien finns en lång historia, som är en sömlös fortsättning på arvet från andra världskriget, förklarar han.
Enligt Tamminen hade Sverige en central roll i skapandet av rasläran i Europa.
– Särskilt under 50- och 60-talen hade Sverige en ganska central roll när nynazistiska nätverk skapades på olika håll i Europa.
Enligt den svenska rasläran var till exempel finländare och samer inte lika renrasiga som svenskar. Tapio Tamminen berättar att Sverige redan under 1920-talet var det ledande landet inom rasbiologi.
– Det första rasbiologiska institutet grundades i Sverige år 1922. Tyskland fick ett institut 5 år senare, och tyskarna hämtade mycket lärdom från Sverige, säger han.
Forskaren uppmanar oss att fundera över skälen till den ökade nationalismen, och extremhögerns frammarsch i Europa. I flera länder har de radikala högerpartierna fått ökat stöd. Han påminner om att fenomenet bottnar i ett raspolitiskt tankesätt.
– Just nu läggs inte tonvikten på ras, utan på kulturell renhet, men i praktiken är det samma sak. Vi måste lära oss att förstå bakgrunden för att bli av med sådana tankesätt.