Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Borg vill dra in nio miljarder om året

Foto: TT

Nu vill Anders Borg spara när Sverige är på väg ut ur finanskrisen och föreslår flera skattehöjningar.

Studenter som helt förlitar sig på studiemedel får en tusenlapp mer i månaden med regeringens linje. Men det är lånedelen som höjs medan bidraget sänks med 300 kronor. Förslaget sparar en miljard kronor per år.

Större effekt får slopad avdragsrätt för pensionssparande, vilket ska ge 4,6 miljarder kronor från 2016.

Ihop med andra besparingar och höjda skatter på tobak, bensin och alkohol skapar regeringen ett reformutrymme på drygt 9 miljarder per år 2016-2018.

I bilden ingår också att statens utdelning från de statligt ägda bolagen blir i år den lägsta sedan 2005, enligt regeringen. Utdelningarna minskar med cirka 7 miljarder, framför allt för att det inte blir någon utdelning från Vattenfall.

Många protester

Det ändrade studiemedlet ledde till kritik på bred front, från studenter, fack och oppositionspartier. Bidragsdelen blir rekordlåga 26 procent av studiemedlen.

– Som med alla lån kommer det surt efter. Även om likviditeten blir bättre under studietiden blir studenten mer skuldsatt och återbetalningsbeloppet och räntekostnaden blir högre, säger Erika Pahne, ekonom vid Swedbank.

Anders Borg påpekade att studenterna å andra sidan kan extrajobba mer innan studiemedlet naggas i kanten.

Helt nya villkor

Förslaget att avveckla avdragsrätten på 1 000 kronor per månad för privat pensionssparandet rycker undan mattan för de miljoner svenskar som sparat just för att få skatteavdrag, anser Claes Hemberg på Avanza Bank.

– Nu krävs ett nytt spartänk, säger han.

Avdragsrätten sänks till 200 kronor 2015 och försvinner helt 2016. Det är bra, tycker Pensionsmyndighetens expert Monica Petersson:

– Det gynnar främst personer som tjänar över 36 000 kronor i månaden eftersom det kan göra att de kommer under gränsen för att betala statlig skatt.

– För personer med lägre inkomster är det bättre att spara på annat sätt.

Ingen S-storm

Anders Borg utesluter skattesänkningar och ofinansierade reformer de närmaste åren. Återhämtningen börjar få fart och det behövs sparas ”i ladorna” inför nästa kris, anser han.

– Vi har ju tanken att komma med ett antal viktiga förslag på utbildningssidan och för att förbättra förutsättningarna för jobb. Det är klart att det i den miljön är naturligt att vi presenterar finansieringsåtgärder.

Allianspartierna uppges vara med på noterna. FP hade velat slopa värnskatten, men får lägga det på is i minst två år.

Bland de föreslagna åtgärderna är det bara det sänkta studiebidraget som direkt sågas av Socialdemokraternas ekonomipolitiske talesperson Magdalena Andersson:

– Varför ska studenterna låna mer pengar för att Anders Borg har lånat för mycket?

Fakta: Privat pensionssparande

Visa

Regeringens förslag är att avdraget för privat pensionssparande sänks från 1 000 kronor till 200 kronor per månad 2015 och att avdraget slopas helt 2016. Det tänkta förslaget ökar skatteintäkterna med cirka 2,9 respektive 4,6 miljarder kronor för 2015 och 2016.

Fakta: De nya månadssummorna

Visa
  • Utan förändring hade en heltidsstuderande person med fullt studiemedel fått 9 776 kronor per studiemånad nästa år, varav 3 064 kronor bidrag och 6 712 lån.
  • Med regeringens förslag höjs studiemedlet till 10 777 kronor per studiemånad, varav 2 756 kronor i bidrag (-300 kronor) och 8 021 i lån (+1 309 kronor).
  • Bidragsdelen sänks från 31 till 26 procent.
  • För ett läsår på nio månader betalas studiemedel vanligtvis ut tio gånger. Varje utbetalning är därför lite lägre än en månads studiemedel.

Källor: Finansdepartementet och CSN

Fakta: Största underskottet sedan 1996

Visa

Regeringen har inte klarat av att nå överskottsmålet sedan 2008 och enligt de senaste beräkningarna dröjer det troligen till 2018 innan man når dit.

I höstbudgeten var siktet inställt på 2017.

Årets budgetunderskott beräknas nu till -1,9 procent av BNP, det största sedan underskottet på -3,3 procent 1996.

Regeringens tillväxtprognos justeras samtidigt ned för 2015, men upp något för 2016-2017 jämfört med tidigare beräkningar. Och arbetslösheten ser ut att bli något lägre än tidigare beräknat de närmaste åren.

  • TD 2014  2015  2016  2017
  • BNP-tillväxt  2,5 (2,4)  3,5 (3,6)  3,7 (3,9)  2,5 (2,7)
  • Arbetslöshet  7,7 (7,7)  7,3 (7,8)  6,7 (7,0)  6,3 (6,4)
  • Finansiellt sparande  -1,9 (-1,5)  -0,7 (-0,4)  0 (+0,4)  +0,5 (+1,1)

Siffrorna inom parantes anger senast föregående prognos från regeringen.

Källor: Finansdepartementet, SCB (TT)

Relaterat

Vårbudget 2014

Mer i ämnet