I debatten i Agenda sade Jan Björklund att Folkpartiet kommer att rösta för en stor del av de förslag som finns i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men att göra gymnasiet obligatoriskt är man mycket kritiskt till och tänker rösta emot.
– Det kommer att öka utslagningen. Vi har nyligen gjort en stor omorganisation av det svenska gymnasiet i 2011 års reform. Om den nya regeringens första besked är att man ska göra en ny total omorganisation av gymnasiet så kommer vi att motsätta oss det, sade Jan Björklund.
Tre viktiga delar
Enligt Gustav Fridolin innehåller överenskommelsen tre viktiga delar. Det ena är att elever som behöver stöd ska få det tidigt.
– Så fort en lärare ser att en elev behöver extra stöd ska eleven få det – redan i förskolan, eller i ettan, tvåan eller trean ska stödet komma på plats, sade han.
Det andra som Gustav Fridolin framhöll var ”breda satsningar” på höjda lärarlöner. Det tredje är investeringar för en jämlik skola, berättade han.
– Att våga lägga resurser på de skolor som behöver det allra mest.
Löner höjs
Den tydligaste förändringen, som vi enligt Fridolin kan vänta oss, är att fler lärare vill stanna i skolan, och att fler kommer till, genom att lönerna höjs.
Syftet med att gymnasiet blir obligatoriskt är bland annat att få stopp på de många avhoppen. Gustav Fridolin påpekade att det allra flesta, över 90 procent, börjar i gymnasiet men att många slutar ”så fort det blir lite motigt”.
– Vi kan inte lura de unga genom att säga att det skulle finnas en väg framåt utan gymnasieutbildning. Vi måste istället se till att alla insatser kommer till den unga när man ser att den börjar tröttna, sade Fridolin.
Genom att göra gymnasiet obligatoriskt menar Gustav Fridolin att regeringen sätter ett ”väldigt stort tryck” på kommunerna och skolorna att verkligen ge det stöd som krävs.
Total omorganisation
Jan Björklund sade att den nya regeringen nu fortsätter den politik och de satsningar som Alliansen genomfört. Han trodde att man kommer att vara överens om mycket mellan regering och opposition men vad gäller gymnasiet var Björklund mycket kritisk.
– Problemet kommer att vara den totala omorganisationen av gymnasiet. Dels att gymnasiet blir obligatoriskt men också att alla ungdomar ska tvingas läsa in universitetsbehörighet, sade han.
– Sverige skulle vara det enda landet i världen där man lagstiftar om att alla ska var universitetsbehöriga. Jag tror inte på det. För att ta studentexamen krävs ett betydande mått av studiemotivation och studiedisciplin, tillade FP-ledaren Jan Björklund.
– Studiemotivation går inte att lagstifta fram.
Lever utanför systemet
Enligt Gustav Fridolin handlar det obligatoriska gymnasiet om att inte säga ”hej då” till skoltrötta elever. För dem som hoppar av gymnasiet leder det nästan alltid till att man ”inte ser vägen fram till att få ett arbete”, menade han.
– I dag har över 70.000 unga som lever utanför systemen, utan studier eller arbete, utan att söka studier eller arbete. I stället för att möta skoltröttheten med ett ”hej då” ska vi möta den med extra stöd, sade Gustav Fridolin.
Infördes av Göran Persson
Jan Björklund lät sig som väntat inte övertygas. Problemet är att alla ska tvingas bli högskolebehöriga, menade han.
– Vi hade det systemet förut. Det infördes av Göran Persson när han var skolminister. Det var en tredjedel i varje årskull inte nådde målen. De slogs ut, sade Jan Björklund.
– Det är därför Sverige har högre ungdomsarbetslöshet än alla andra jämförbara länder. De beror på att vi inte haft något yrkesinrikat lärlingsystem. Vi införde det men det vill ni avskaffa och kräva att alla ska bli högskolebehöriga, sade han.
– Det är många ungdomars självförtroende som krossas när man inför den typen av krav, menade Jan Björklund.
Enligt Gustav Fridolin är det tvärtom när eleverna tillåts lämna gymnasiet och inte får det stöd de behöver som deras självförtroende krossas.
– Deras självförtroende krossas när de tillåts gå hemma och inte får ett jobb. Man går i 20-25 årsåldern utan att få ett enda svar på en jobbansökan, sade han.