Det skriver finansminister Anders Borg i en debattartikel i Dagens Nyheter. Där ger han besked om att regeringens satsningar ökar successivt från 5 miljarder kronor 2015 till 8 miljarder kronor 2018.
”De finansieras krona för krona med bland annat höjd skatt på alkohol, tobak och fordon, samt en begränsning av avdraget för privat pensionssparande som från och med 2016 slopas helt”, skriver finansministern.
I en promemoria preciserar finansdepartementet de skattehöjningar man tänker sig för att finansiera satsningarna på framför allt skolan.
Cigaretter och snus dyrare
Priset på ett paket cigaretter beräknas bli 1,36 kronor högre och priset på en dosa snus, 24 gram, beräknas bli 2,54 kronor dyrare. Punktskatten på snus ökar därmed med 22 procent.
De föreslagna skattehöjningarna på tobak väntas öka skatteintäkterna med 0,79 miljarder kronor.
I skattepromemorian beräknas skattehöjningen på alkohol leda till att prislappen på en flaska vin som i dag kostar 59 kronor blir 60,95 kronor. Priset på en flaska sprit på 70 centiliter, som i dag kostar 188 kronor hamnar på 189,65 kronor. En flaska öl som i dag kostar 16 kronor ökar till 16,53 kronor.
De föreslagna skattehöjningarna på alkohol väntas öka skatteintäkterna med 0,76 miljarder kronor.
Fordonsskatten höjs
För merparten av fordonsägarna höjs fordonsskatten med mellan 100 kronor och 800 kronor per år beroende på hur mycket koldioxid bilarna släpper ut. Skattehöjningen bedöms öka skatteintäkterna med 1,49 miljarder kronor 2015.
Regeringen aviserar också höjningar av avgifter hos Centrala studiestödsnämnden, CSN. För den som inte betalar av sitt studielån i tid vill man höja påminnelseavgiften från 200 kronor till 450 kronor.
Expeditionsavgiften, som tas ut av alla låntagare i samband med årets första inbetalning, vill regeringen höja från 120 till 150 kronor. I vårpropositionen understryks att båda avgifterna bara berör de som börjat betala tillbaka sina studielån och normalt inte aktiva studerande.
Mer pengar till migration i år
Regeringen föreslår också i vårändringsbudgeten, som gäller för budgeten 2014, att anslaget för migration ökas med 2,7 miljarder kronor till 12,6 miljarder. Det beror på ökat antal asylsökande. För att finansiera det tas 866 miljoner från anslaget för bistånd.
Ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande ökas också på med 90 miljoner kronor.
Varnar för risker
Sveriges BNP väntas öka med 2,7 procent i år och 3,3 procent nästa år, skriver Borg också i debattartikeln.
Borg varnar dock för ”betydande risk” för en svagare utveckling, trots att den globala lågkonjunkturen väntas klinga av. Alla stora nyheter i vårpropositionen har läckts på förhand, men Borg är nu något mer optimistisk om tillväxten.
Till riskfaktorerna som Borg ser framför sig hör osäkerhet om det europeiska banksystemet och förmågan att stötta det vid en kris.
”Utvecklingen kan även väsentligt försvagas om situationen i Ukraina allvarligt skulle förvärras”, skriver finansministern i DN.
Vill bygga skyddsvallar
Borg gör i DN klart att han åter vill bygga upp vad han kallar ”skyddsvallarna runt svensk ekonomi och återvända till överskott”.
”Det är avgörande för att vi också vid nästa kris ska kunna värna jobb och välfärd. Som en liten och öppen ekonomi är vi ständigt sårbara för ekonomiska orkaner som sveper över världen”, skriver finansministern.
Kraven på skyddsvallar förstärks, enligt Borg, av att Sverige har ett av Europas största banksystem och högt skuldsatta hushåll.
Han tar det till intäkt för att överskottsmålet ska ligga fast under nästa mandatperiod och för att överskottet ska vara över 1 procent ”när resursutnyttjandet går mot balans 2018”.
Vårpropositionens antaganden bygger på en tillväxt i eurozonen på 1,1 procent i år och 1,6 procent 2015, medan USA-tillväxten väntas bli 2,9 procent i år och 3,2 procent 2015.