Grafik: Se här hur det ser ut där du bor
På F17 i Kallinge slutförs nu analyserna av hur brandskum spridits från flottiljens brandövningsplats. Det ska ge svar på om föroreningen av PFOS som hittats i grundvattentäkten i närheten kommer från försvarets verksamhet. Det tror kommunen.
– Vi ser inga andra källor än F17, säger Hans Nilsson, vd på Miljöteknik, Ronnebys kommunala vattenbolag.
Även i Uppsala pekar kommunen ut försvarets brandövningsplats på det militära flygfältet Ärna där halterna i marken är höga. Men har tittat på grundvattenströmmar, markförhållanden och vilka som hanterat PFOS.
– Det kan inte vara något annat, säger Sven Ahlgren, planeringschef på Uppsala vatten.
Försvaret: Inte konstaterat rimligt samband
Men Folke Borgh, chef på Försvarets miljöprövningsenhet, håller inte med. Han vill se ytterligare utredningar från kommunerna innan man säkert kan säga att försvaret är boven i dramat.
– Det finns ett antal andra verksamheter, inklusive civilflygets och kommunernas egen brandövningsverksamhet som har använt sig av de här kemikalierna. Och en hel del annan industriverksamhet sedan 50-talet.
Så vilket ansvar tycker du att försvaret har för det som har hänt?
– Det visar sig efter våra utredningar.
Men i dagsläget tar ni inte på er något ansvar för det som hänt?
– Inte förrän vi har konstaterat något rimligt samband mellan vår verksamhet och den här påverkan.
Men kommunerna i Uppsala och Ronneby anser ju att det är försvarets fel.
– Det tycker jag att de är för snabba att dra den slutsatsen.
Men om det kan klarläggas att kemikalierna kommer från försvarets verksamhet är man beredd att ta en del, men inte hela, ansvaret, enligt Folke Borgh.
– Jag kan bara konstatera att i de fall vi kan hitta tillräckligt rimligt samband mellan vår verksamhet och vår förorening, så kommer försvarsmakten att ta sin del.
Kan bli dyrt för Försvaret
Att åtgärda problemet med reningsfilter och kanske nya vattentäkt och ledningar i Kallinge kommer att kosta många miljoner enligt kommunen.
I Uppsala uppskattas kostnaden att bygga nya reningssteg i vattenverket till tiotals miljoner, plus extra driftskostnader på flera miljoner varje år.
Nu undersöker dessutom Försvarsmakten och kommunerna om andra grundvattentäkter förorenats. I Halmstad pekas försvarets brandövningsplats ut i den egna utredningen, som källan till att PFOS hamnat i Mickedala grundvattentäkt. Sammantaget kan det bli dyrt för försvaret att betala för de skador man orsakat.
– Jag vill inte spekulera om summor, men det kan det mycket väl bli, ja, säger Folke Borgh.
Förorening upptäcktes av en slump
Ännu har inga skadeståndskrav riktats mot Försvaret. Men det kan bli aktuellt om man inte kommer överens med kommunerna hur ansvaret ska fördelas och vem som ska betala vad.
– Jag tror att vi kommer att komma fram till lösningar. Någon anledning kan jag inte se i att föra det här i domstol, säger Folke Borgh.
Att dricksvattnet i Tullinge förorenats upptäcktes av en slump sensommaren 2011. Men redan tidigare hade Generalläkaren, som är tillsynsmyndighet i miljöfrågor, uppmärksammat Försvarsmakten på riskerna med läckande brandövningsplatser.
Försvaret varnades men larmade inte
Då startades ett provtagningsprogram som rullat sedan dess, men inget varning gick ut från Försvarsmakten till andra vattenverk i landet. Inga vattenverk har heller provtagit vattnet efter PFOS innan det gjordes i Kallinge av länsstyrelsen i december förra året. Tullinge och Uppsala blev ingen varningsklocka för kommunen.
– Vi fick ingen då i alla fall. Vi visste inget om det här. Det är en ganska stängd gräns mellan samhället och försvaret, så vi har ingen tillgång till deras område och vad som har hänt där, säger Hans Nilsson, vd Miljöteknik, det vill säga vattenverket i Ronneby.
Det gick alltså nästan två och ett halvt år innan vattnet stängdes av i Kallinge. Under tiden fick 5000 Kallingebor dricka kraftigt förorenat vatten.
– Det tycker jag är slarv och oansvarigt. Hade de slagit larm där uppe hade det garanterat testats på andra ställen, säger Tim Enarsson som bor med fru och tre små barn i Kallinge.
”Kan ha olika uppfattningar”
Men Folke Borg på Försvarsmakten anser inte att det är rimligt att kräva att man skulle slagit larm så att vattnet kunnat stängas av tidigare.
– Det kan man möjligen diskutera. Vi har inte sett något sånt behov för att vi har inte fått några rapporter om att det skulle föreligga några problem på andra håll, säger Folke Borgh.
Men visst har väl ni ett ansvar efter vad som hände i Tullinge att varna andra?
– Det är en fråga men kan ha olika uppfattningar om.
Men borde ni inte uppmärksammat kommuner eller andra på att det här kunde vara en risk?
– Det vill jag inte påstå för att man har inte ställt några såna krav på andra nyttjare av de här ämnena. Det viktigaste i det sammanhanget är att vi har ju fortfarande inte några riktvärden eller gränsvärden fastställda. Så vi har inte så mycket att gå på vad som kan vara acceptabelt i dricksvattnet.
”Kan inte klandra Försvarsmakten”
När Generalläkaren påpekade riskerna 2011 hjälpte inga andra myndigheter till att lyfta frågan. Tillsynsmyndigheten tycker därför inte att Försvaret vaknat för sent.
– Vi kan inte klandra Försvarsmakten. Det är lätt att vara efterklok. Nu när det är skarpt läge så kör man i 120. Det ska man ha en eloge för, säger Malin Höök, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Generalläkaren.