Den som fick uppdraget att leverera svaret på paradfrågan var förstås inte vem som helst, utan Mårten Palme, professor i nationalekonomi och son till Olof och Lisbet Palme.
Idag presenteras förslagen, men Stefan Löfven verkar mest artigt intresserad. I alla fall om man ska döma av intervjun med honom i Aftonbladet, där han framhåller att innehållet i Mårten Palmes forskningskommission inte ska förväxlas med socialdemokratisk politik.
Löfven noterar att näringspolitik saknas i rapporten, som mest fokuserar på arbetsmarknad och utbildning. Men han gillar avsnitten som handlar om satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande i lågkonjunktur. Vad Löfven tycker i övrigt får vi inte veta. I alla fall inte idag och inte ur hans egen mun.
Den som kommenterar den sedan länge emotsedda rapporten är Löfvens ställföreträdare i riksdagen, Mikael Damberg. Tros att Stefan Löfven, sprungen ur arbetarleden i IF Metall, vill att väljarna med en ryggmärgsreflex ska tänka på jobben så fort de ser och hör honom.
På centrala punkter underbygger kommissionens rapport den politik som Socialdemokraterna redan driver. Palmekommissionen förespråkar till exempel differentierade och inte generella sänkningar av arbetsgivaravgiften för att företag ska anställa dem som har svårast att få jobb. I enlighet med socialdemokraternas politik föreslår Mårten Palme och hans kolleger satsningar på utbildning på olika nivåer.
Men nationalekonomerna säger också höjd fastighetsskatt. Det förslaget lär inte Stefan Lövfen ta till sitt hjärta, snarare tvärtom. För fastighetsskatten var en av Socialdemokraternas stora plågor inför valet 2010. I kompromissens namn var de tvungna att gå med på Vänsterpartiets linje om ökad fastighetsskatt. Gunnar Sträng sa en gång att villägarna var Socialdemokraternas folk. Stefan Löfven vill också ha det folket och då är höjd fastighetsskatt ingen röstmagnet. Vänsterpartiet vill fortfarande höja fastighetsskatten och det är en av flera förklaringar till att Löfven inte vill gå i armkrok med Sjöstedt i valrörelsen. Kommissionen föreslår också ett reformerat bruksvärdessystem vilket kan tolkas som en avreglering av bostadsmarknaden, ett kontroversiellt förslag som rimmar illa med socialdemokratisk politik.
Stefan Löfven säger att Socialdemokraterna inte är ett bidragsparti, ett glåpord som motståndarna slänger efter honom. Han betonar att a-kassan är ett en försäkring inte ett bidrag. Men hans favorittema är ändå inte höjd a-kassa, även om det kan verka så när han håller tal i LO-borgen. I Socialdemokraternas budget står det slår visserligen, i enlighet med Mårten Palmes recept, att taket i a-kassan bör höjas. Men när och i vilken takt vill inte de socialdemokratiska företrädarna precisera. Kommissionen vill också att fler än idag ska omfattas av a-kassan.
Stefan Löfven säger alltså själv att Mårten Palmes forskningskommission saknar näringspolitiska förslag. Så frågan ”hur ska det gå till” att göra 2020 till ett magiskt år lär bli Stefan Löfvens följeslagare även i fortsättningen.