Livslängden vid en tunnelbanestation kan vara flera år högre än vid en annan. I Stockholmsförorten Danderyd, där arbetslösheten är låg och inkomsterna är höga, ligger medellivslängden i topp med 83,7 år. Men när tåget rullar söderut, på andra sidan centrala Stockholm, så sjunker livslängden från station till station. Framme i Vårby gård är livslängden 79,5 år – flera år lägre än i Danderyd.

– Förväntad livslängd skiljer ungefär fem till sex år mellan olika områden. Det är ungefär de skillnader man såg mellan Öst- och Västeuropa när uppdelningen mellan Öst- och Västtyskland var, säger Bo Burström, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutets institution för folkhälsovetenskap.

Klyftor i hela landet

Hälsoklyftorna i Stockholm går igen över hela landet, även om de generellt sett är större i storstäderna. I exempelvis Malmö har undersökningar visat att det är sju års skillnad i medellivslängd mellan olika stadsdelar. Och trenden är tydlig – klyftorna har vuxit under lång tid och fortsätter att växa.

Bo Burström har under lång tid studerat skillnaderna i hälsa i Stockholm. Enligt honom är skillnader i inkomst och arbetslöshet två faktorer som påverkar hur vi mår. Men kanske ännu viktigare är faktiskt vilken utbildning vi har.

– De skillnader vi ser är huvudsakligen mellan olika utbildningsgrupper, säger professorn.

18 års skillnad i livslängd

Lägger man till utbildningsnivå så växer hälsogapet rejält. Skillnaden i förväntad livslängd mellan en lågutbildad i Vårby och en högutbildad i Danderyd är idag 18 år.

– Lågutbildade har oftast sämre hälsa och har också i större utsträckning mindre hälsofrämjande levnadsvanor än vad andra har, säger Burström.

Missa inte Vetenskapens värld 20:00 i SVT2 (12 maj) – Om klyftornas utveckling i Sverige, och om den internationella allt mer ojämlika utvecklingen, med bland annat Thomas Piketty och andra ledande forskare.