Utredare: Kommunalisering av skolan ett misslyckande

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska skolan är kantad av kriser – och problemen började när skolan blev kommunal, slår en rapport fast som lämnas över till regeringen i dag.

I utredningen ”Staten får inte abdikera – kommunaliseringen av svenska skolan”, som presenterades på månaden för utbildningsminister Jan Björklund (FP), pekar utredaren på hur skiftet från statlig till kommunal skola på 1990-talet fick stora konsekvenser.

– Kommunaliseringen för drygt 20 år sedan var en intervention från politikernas sida för att rätta till utvecklingen, ungefär som när läkare griper in för att ge en sjukdom ett annat förlopp. Detta ingrepp misslyckades. Kommunaliseringen var ett misslyckande, sa utredaren, professorn och statsvetaren Leif Lewin, vid en presskonferens.

”Skulden delad”

Enligt honom kan bristerna i svenska skolan härledas till kommunaliseringen av skolan för drygt 20 år sedan. Kommunen fick då det samlade ansvaret för skolan.

– Varken kommuner, rektorer eller lärare klarade av uppdraget. Framför allt försämrades studieresultaten, likvärdigheten och lärarnas ställning. Reformen var för brutal. Den skapade misstro och inte tillit, säger Lewin.

Skolministern då var Göran Persson, och kommunaliseringen var ett elddop för honom enligt Lewin.

Men enligt Perssons förslag skulle staten fortsätta att ha ansvar inom vissa områden, men efter att en borgerlig regering tillträtt kort därefter blev decentraliseringen större än vad Persson och S-regeringen tänkt.

En konsekvens av detta var att lärarna själva fick i uppgift att konkretisera läroplanen och definiera vad som skulle läras ut, vilket de inte klarade av.

– Den gamla ordningen var det ingen som ville ha kvar. Men jag tycker att det var ett misstag från den borgerliga regeringens sida att ta bort styrinstrument som Göran Persson ville behålla. Skulden är delad mellan de båda blocken, säger Lewin.

”Försämrade studieresultaten”

Kommunaliseringen ledde till att man förstärkte medborgarinflytande och möjliggjorde besparingar.

– Men framför allt försämrades studieresultaten och försämrades villkoren för lärarna, säger Leif Lewin.

Konsekvenserna för lärarna har varit stor.

– Lärarnas status har sänkts samtidigt som de fått fler arbetsuppgifter. De är skolans viktigaste resurs men det har knappast kommunerna visat i handling att de värdesätter. Skolpolitikens främsta uppgift ska vara att ge lärarna bästa tänkbara förutsättningar för sitt arbete.

Efter reformen fick de ett initialt lyft i lönenivåerna, men sedan dess har deras löneutveckling varit mycket dålig. Även studieresultaten försämrades efter kommunaliseringen. Och det har blivit större skillnader i studieresultat mellan elever på olika skolor under denna period. Skillnaden har mer än fördubblats sedan dess, och de största skillnaderna finns i storstäderna.

– Detta indikerar att det är valfriheten som har gett upphov till dessa skillnader.

Under 2000-talet har flera förändringar genomförts i skolsystemet, men fortfarande kvarstår flera problem, enligt rapporten. Bland annat varierar kunskapsnivån mycket mellan lärare, vilket får konsekvenser för eleverna.

– Men det finns både goda och dåliga kommunala skolor. I Finland, där de har mycket goda resultat, är skolan kommunal.

Redan ifrågasatts

Lewins slutsatser har redan ifrågasatts från flera håll, bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– De senaste 20-25 åren har det skett väldigt stora förändringar inom skolan. Att då fokusera på just kommunaliseringen är fel, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL, till SVT.

Utredningen har också kallats beställningsverk av bland annat Ibrahim Baylan (S).

– Det tycker jag är en oförskämd kommentar. Den är inte ett beställningsverk, den är helt självständig utredning, säger Leif Lewin.

Silberstein: Björklund nöjd

Den svenska skolans dåliga resultat har uppmärksammats i och med Pisa-rapporten som publicerades förra året. Den här rapporten sätter nytt ljus på skuldfrågan för de resultaten.

– Jan Björklund är säkert nöjd med att utredningen visar att kommunaliseringen ligger bakom delar av resultaten. Men även den borgerliga regeringen får väldigt stark kritik för att den inte vårdade det beslut som riksdagen hade fattat. Det här skedde, som Leif Lewin säger, enligt nyliberal anda, säger SVT:s politiska kommentator Margit Silberstein.

Hon menar att de politiska partierna i vanlig ordning kommer att ta till sig de argument som passar dem bäst, men Jan Björklund kan ändå hänvisa till att de dåliga skolresultaten som redovisats i Pisa-rapporten inte bara är hans ansvar.

Skolpolitiken är en central och viktig skolfråga, och det kan vara svårt att se skillnaderna mellan de olika blocken inför valet.

– Men Leif Lewin säger nu att det absolut viktigaste i det här läget är att göra är att satsa på lärarna. De skolans viktigaste resurs, som han säger.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.