För drygt ett år sedan satte Socialdemokraterna upp målet att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. För att uppnå det lanserar Stefan Löfven nu en strategi för nyindustrialisering, som bland annat ska få företag som flyttat sin tillverkning utomlands att ta hem produktionen igen.
– Vår jobbstrategi bygger på sunda statsfinanser, investeringar i infrastruktur, bostäder och forskning samt att få fram nya produkter som gör att företagen behöver anställa. Slutligen ska vi se till att folk är rätt utbildade så att de kan ta de nya jobben, säger S-ledaren.
– I den strategin är nyindustrialiseringen en viktig del.
Högre mål
I dag ligger tillverkningsindustrins andel av BNP på 13 procent. Målet för Stefan Löfven ligger betydligt högre.
– Vi kan inte ha lägre målsättning än EU och där är den 20 procent. Jag ser gärna att den är högre än så men vi ska åtminstone nå dit.
Sedan Stefan Löfven valdes till partiledare har han lanserat ett innovationsråd, innovationsupphandling, en innovationsfond och innovationskatapulter. Nu lägger han till innovationskontor på strategiska platser runtom i världen.
Satsningarna är lika stora som i höstbudgeten – drygt fem miljarder. Då ingår även förslag för att främja svensk export och regional tillväxt.
Oro i basindustrin
Men inom svensk basindustri finns en utbredd oro för vad som kommer att hända med energiförsörjning och elpriser om Miljöpartiet släpps in i en eventuell S-ledd regering. Miljöpartiet vill avveckla minst två kärnkraftsreaktorer redan under nästa mandatperiod och återinföra förbudet mot ny kärnkraft.
– Miljöpartiet vill ha ett helt förnybart energisystem 2030 och socialdemokraterna är inte alls tydliga i sin energipolitik. Jag ser med oro på den förhandling som kommer krävas om de ska bilda regering tillsammans, säger Lina Palm, energidirektör på SKGS, basindustrins energisamarbet.
Enligt SSAB:s vd Martin Lindqvist är långsiktiga spelregler och konkurrenskraftiga energipriser avgörande för att industrin ska växa till.
– Det skulle bli ett stort problem för svensk industri om vi snabbavvecklade kärnkraften. Då skulle vi inte få konkurrenskraftiga elpriser, säger han.
Sent beslut
Stefan Löfven har länge efterlyst en blocköverskridande uppgörelse om det framtida energibehovet men något beslut behöver inte fattas förrän om sex år, menar han.
– Någon gång vid 2020 måste vi fatta beslut om hur vi ska göra med vår energi, säger han.
Lina Palm tycker att det är för sent.
– Det leder till osäkerhet för industrin och osäkerhet leder till att det inte blir några investeringar, säger hon.