Riksdagen är splittrad i frågan om mål för ekomaten. Foto: SVT Design

Splittring om ekomat bland partierna

Uppdaterad
Publicerad

Frågan om ekomat splittrar riksdagen. I den rödgröna oppositionen vill alla partier ha högre mål, inom alliansen säger ett par partier nej till ekomatmål, precis som Sverigedemokraterna.

SVT har tidigare rapporterat att regeringen valt att varken förnya eller höja det nationella 25-procentsmålet för ekomat i offentlig sektor.

SVT:s enkät visar att det från alliansens håll inte är helt samstämmigt angående målet.

SVT granskar ekomaten

Roger Tiefensee (C), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, svarar på frågan om Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn.

”Mål för konsumtion av ekologiska livsmedel i offentlig sektor ska kombineras med kriterier så att inköpta livsmedel är producerade enligt samma standard som den svenska miljö- och djurskyddslagstiftningen” skriver Tiefensee i ett mejl till SVT.

På samma fråga skriver Anita Brodén, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet, så här:

”Vet ej. Vi är tydliga med att vår utgångspunkt är att jordbruks- och livsmedelspolitiken skall ha ett tydligt konsument- och hållbarhetsperspektiv.”

Så tycker partierna

Sverigedemokraterna

Josef Fransson, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Tycker ert parti att Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn?

Nej.

2. Varför inte?

Bilden av ekologisk livsmedelsproduktion är väldigt romantiserad. Miljönyttan är ofta begränsad, ibland rent kontraproduktiv. Ekomat är vidare ofta väldigt kostsam, vilket kan vara tufft att ålägga ekonomiskt ansatta offentliga verksamheter. Sveriges konventionella jordbruk håller en mycket hög miljöprestanda och mer bör göras för att skapa lönsamhet för denna.

3. Anser ert parti att ekologiska livsmedel bör premieras på andra sätt av stat, kommuner och landsting? Vilka är i så fall era viktigaste förslag i detta hänseende?

Nej. Kommuner, landsting och privatkonsumenter ska givetvis stå fria att inhandla ekologisk mat om man så önskar, men då får man vara beredd att betala den faktiska kostnaden.

Socialdemokraterna

Matilda Ernkrans, ordförande Miljö- och jordbruksutskottet

1. Tycker ert parti att Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn?

Ja.

2. Hur vill ni att målet skall formuleras?

Vi vill sätta ett nytt mål att 30 procent av den offentlig konsumtion av livsmedel ska bestå av ekologiska varor 2020. Vi vill också sätta ett mål att den ekologiskt certifierade odlingen ska utgöra 30 procent av den odlade arean 2020.

Ekologiska produkter kan vara den typ av specialisering som kan göra svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt. Vi har en lång tradition och erfarenheter i Sverige. En stabil och ökande efterfrågan från offentlig sektor gör också att den ekologiska odlingen kan utvecklas. Vi menar att ekologisk odling är ett mervärde som den borgerliga regeringen tappat bort.

Den svenska efterfrågan har ökat men har inte kunnat följas upp av svensk produktion.

3. Anser ert parti att ekologiska livsmedel bör premieras på andra sätt av stat, kommuner och landsting? Vilka är i så fall era viktigaste förslag i detta hänseende?

Det är kommuner och landsting själva som avgör vad och hur de ska upphandla livsmedel. Vi socialdemokrater strävar i de kommuner och landsting där vi har politiskt inflytande efter ökad andel ekologiskt.

Vi är också starkt kritiska till att regeringen valt att lägga ner Miljöstyrningsrådet som idag är kommunernas bästa stöd för att kunna upphandla mer hållbart.

Vänsterpartiet

Jens Holm, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Tycker ert parti att Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn?

Ja.

2. Hur vill ni att målet skall formuleras?

Vårt mål är minst 50 procent av den offentliga konsumtionen till 2020. Vi har också ett produktionsmål som är att minst 30 procent av jordbruksarealen ska vara ekologiskt certifierad till 2020.

3. Anser ert parti att ekologiska livsmedel bör premieras på andra sätt av stat, kommuner och landsting? Vilka är i så fall era viktigaste förslag i detta hänseende?

Ja.

1. Mer ekologiskt i den offentliga upphandlingen genom konkreta mål och rådgivning till våra offentliga upphandlare (vi vill ha kvar Miljöstyrningsrådet).

2. Direkta stöd till eko (vilket vi har budgeterat för). Vår främsta satsning heter ”Sverige – det hållbara matlandet” där ekologisk mat har en särställning. Vi lägger ungefär 230 miljoner kronor per år på detta. Vi avsätter också 30 miljoner kronor till ekologisk rådgivning.

3. Att göra det som smutsar ned dyrare genom en skatt på handelsgödsel. Alla intäkter ska gå till att göra jordbruket mer miljövänligt.

Kristdemokraterna

Irene Oskarsson, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Tycker ert parti att Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn?

Nej.

2. Varför inte?

Vi ska stimulera att upphandling görs med tydliga kvalitetskriterier och utifrån det stimulera närproducerat och ekologiskt, vi ser dock inte att det är nödvändigt med ett procentmål.

3. Anser ert parti att ekologiska livsmedel bör premieras på andra sätt av stat, kommuner och landsting? Vilka är i så fall era viktigaste förslag i detta hänseende?

Vi ska stimulera kvalitetskriterier i upphandlingsprocesser. Vi ska också via landsbygdsprogrammet stödja kostnader för omställningen och produktionen av certifierade ekologiska livsmedel.

Folkpartiet

Anita Brodén, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Tycker ert parti att Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn?

Vet ej. Vi är tydliga med att vår utgångspunkt är att jordbruks- och livsmedelspolitiken skall ha ett tydligt konsument- och hållbarhetsperspektiv.

Vi vill också peka på positiva exempel, som också nyttjas i marknadsföringen, där skolor, äldreboenden och hela kommuner valt att satsa på ökad andel ekologiska livsmedel. Ett nationellt inriktningsmål bör först införas i samband med en livsmedelsstrategi, som tar ett helhetsgrepp.

2. Vad är det som gör det svårt att ta ställning för eller emot ett nationellt mål?

Folkpartiet har länge drivit frågan om att få till stånd en nationell livsmedelsstrategi. Inom ramen för denna strategi anser vi att ett helhetsgrepp skall tas för ökad självförsörjningsgrad, uppfyllande av miljömål samt för säkra livsmedel. Vi ser det fullt möjligt och naturligt att inom ramen för denna strategi anta inriktningsmål för såväl ekologiska som svenskodlade produkter.

3. Anser ert parti att ekologiska livsmedel bör premieras på andra sätt av stat, kommuner och landsting? Vilka är i så fall era viktigaste förslag i detta hänseende?

1. Vi anser att Lagen om offentlig upphandling behöver tydliggöras för ökade möjligheter att ställa miljö och djurskyddskrav, samt i större utsträckning dela på inköpen, vilket gynnar såväl närodlat som småskaliga livsmedelsproducenter.

2. Vi anser att samhället skall underlätta, möjliggöra och i den offentliga verksamheten vara pådrivande för ökad ekologisk mat.

3. Vi anser att staten ska fortsätta stödja ekologiska livsmedel genom såväl forskning, produktion och marknadsföring.

Moderaterna

Bengt-Anders Johansson, vice ordförande Miljö- och jordbruksutskottet

1. Tycker ert parti att Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn? Sätt kryss efter ert svarsalternativ.

Nej.

2. Varför inte?

Maten som produceras i Sverige, både ekologisk och konventionell, har relativt sett en mindre miljö- och klimatpåverkan än importerad mat. Dessutom är det viktigt att poängtera att Sverige har ett av världens högsta djurskydd, vilket vi tycker vi ska vara stolta över och värna.

Uppskattningsvis är 50 procent av den ekologiska maten vi äter i Sverige importerad. Det kan med andra ord innebära att till exempel det ekologiska importerade köttet kommer från ett djur som har fötts upp under sämre förhållanden än i Sverige samtidigt som miljö- och klimateffekterna ibland är tveksamma.

Därför tycker vi att valet mellan ekologiskt och konventionellt producerad mat inte är helt enkelt.

3. Anser ert parti att ekologiska livsmedel bör premieras på andra sätt av stat, kommuner och landsting? Vilka är i så fall era viktigaste förslag i detta hänseende?

Vi tycker det är viktigt att lyfta närodlade livsmedel och vi vill premiera bönder som lever upp till våra höga miljö- och djurskyddskrav.

Redan i dag står det kommuner och landsting fritt att välja ekologiska livsmedel vid offentlig upphandling. Enligt EkoMatCentrum har 87 procent av landets kommuner och landsting tagit någon form av beslut eller antagit mål om att servera ekologisk mat i de offentliga storköken.

Centerpartiet

Roger Tiefensee, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

1. Tycker ert parti att Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn?

Ja.

2. Hur vill ni att målet skall formuleras?

Centerpartiet vill forma en svensk livsmedelsstrategi som innehåller mål för ökad svensk livsmedelsproduktion, där även mål för ekologisk produktion har en naturlig plats.

Mål för konsumtion av ekologiska livsmedel i offentlig sektor ska kombineras med kriterier så att inköpta livsmedel är producerade enligt samma standard som den svenska miljö- och djurskyddslagstiftningen. Prioriteringsordningen bör vara svenskt, närodlat och ekologiskt.

3. Anser ert parti att ekologiska livsmedel bör premieras på andra sätt av stat, kommuner och landsting? Vilka är i så fall era viktigaste förslag i detta hänseende?

Sverige har redan idag ett av världens mest utbyggda stöd för den ekologiska livsmedelsproduktionen, vi tycker den nuvarande nivån är bra.

Vid sidan av detta vill Centerpartiet utveckla svensk livsmedelsproduktion generellt sett, exempelvis genom utvecklandet av en svensk livsmedelsstrategi, vilket givetvis kommer att bidra till utveckling för ekologiska livsmedel.

Miljöpartiet

Kew Nordqvist, suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet

1. Tycker ert parti att Sverige skall ha ett nationellt mål för ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn?

Ja.

2. Hur vill ni att målet skall formuleras?

Mål för offentlig konsumtion till 2020, 40 procent, för produktionen 30 procent av arealen.

3. Anser ert parti att ekologiska livsmedel bör premieras på andra sätt av stat, kommuner och landsting? Vilka är i så fall era viktigaste förslag i detta hänseende?

1. Miljöstyrningsrådet som är till hjälp vid offentlig upphandling, ska inte läggas under Konkurrensverket, det ger fel signal.

2. Stöd till utbildning av måltidspersonal med flera, för att bland annat öka motivationen

3. Se till att upphandlingen får resurser och utbildning att göra rätt.

Fotnot: Svaren har lämnats via mejl. Frågorna skickades måndagen den 3 mars. Sista svaret kom den 7 mars. Frågorna skickades till riksdagspartiernas miljö- och jordbrukspolitiska talespersoner med kopia till partikansliets e-postadress.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT granskar ekomaten

Mer i ämnet