Amini Mohammaed känner stor frustration över det nya betygsystemet, och han får medhåll av lärare. Foto: SVT

Stark kritik mot gymnasiets betygssystem

Uppdaterad
Publicerad

Det nya betygssystemet som lanserades 2011 upprör landets gymnasieelever.
Både i sociala medier och på SVT:s Din röst. 
Det är elevens sämsta prestation som sätter betyget, menar kritikerna.

Snart tar de första gymnasisterna examen med betyg från det nya betygssystemet.  När SVT granskade skolan genom Din röst, hörde Amini Mohammed av sig till SVT och han har tappat motivationen.  

Han  går andra året på ekonomiprogrammet på Nya gymnasiet i Upplands Väsby utanför Stockholm.

På högstadiet fick han mest vg och mvg.

Men han känner att det är omöjligt att få det betyg han förtjänar i det nya betygssystemet och nu har han tappat lusten till att studera.

– Jag orkar inte. Jag har inte motivationen kvar. Jag har inget självförtroende kvar. Jag tappade lusten. Jag går inte till skolan överhuvudtaget. Då får jag ett F – och det är bättre. Jag vill jättegärna ha ett F, säger Amini Mohammed.

För att få ett betyg måste du uppfylla en rad olika betygskriterier. Ta som exempel att du i en kurs har sex delmoment och av de får du fem A:n.   Men du misslyckas med en endaste av kriterierna – då sjunker ditt betyg.

Vill helst ha underkänt

Nu vill Amini Mohammed helst ha betyget F – alltså underkänt som att han kan läsa om hela kursen och få en chans till ett nytt högre betyg.

Och även på sociala medier har det nya betygssystemet diskuterats bland framförallt gymnasieelever. 

Ett facebookinlägg från gymnasieeleven Zoe Reeves i Stockholm delats över 3.000 gånger. 

Hon skriver ” Så alla ni som säger att vi ungdomar är ”lata” för att vi har ”för dåliga betyg”, här har ni anledningen. Vi är inte lata, vi är inte dåliga, vi råkar bara hamna i världens skevaste jäkla skolsystem.”

Forskare håller med

Men det är inte bara elever som reagerat på att betygen upplevs som orättvisa. Även forskare vid det statliga forskningsinstitutet IFAU anser att det är elevens sämsta prestation som sätter betyget och att det kommer att sänka elevernas motivation.

Albin Gripe är lärare i samhällskunskap och historia på Väsby Nya Gymnasium i Upplands Väsby, och han har stor förståelse för att många elever uppfattar det nya systemet som stressande.

– Uppstår det situationer där vi ser att en elev har presterat på en väldigt hög nivå  och så är det något område som negativt sticker ut. Då känner inte jag en lärare som inte försöker går ett steg till för att ge den eleven en möjligheter, säger Albin Gripe.

Hinner ni med det?

– Problemet kan ju vara det, inför sommaren och betygssättning och kommer det in mycket grejor så kan man inte erbjuda det där extra tillfället, den extra kompletteringen.

Skolverket: det är en missuppfattning

Samtidigt som Skolverket medger att det ska vara färre som får ett A än ett MVG anser de att både lärare och elever missuppfattar betygssystemet.

– Ja, för att få betyget A, C eller E måste eleven ha allt uppfyllt som finns beskrivet. Men en vanlig missuppfattning är inte man får misslyckas med någonting. En elev ska ha möjlighet att komplettera sig på de kriterier där man är svag, säger Karin Hector-Stahre, chef för prov- och bedömningsenheten på Skolverket.

Men Amini Mohammed känner sig knäckt.

– Det är viktigt för mig för jag skulle vilja gå på högskola och få ett yrke. Jag skulle vilja bli polis – och komma in på polishögskolan. Men just nu ser det inte bra ut – jag tror absolut inte att det kommer gå.

Det nya betygsystemet

Visa

2011 byttes betygen icke godkänd till mycket väl godkänd ut.

Det nya betygssystemet har en skala från A till F. Det är fler betygssteg -- vilket innebär att det är svårare att uppnå högsta betyg A medan F innebär att eleven blivit underkänd.

Källa: Skolverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fokus skola

Mer i ämnet