När dammet lagt sig efter 2010 års val uppgav mer än hälften av de svenska väljarna (53 procent) att de hade bestämt partivalet under valrörelsen. Tre av tio vittnade om att de bestämt sig under sista veckan.
Uppgifter om allt senare röstningsbeslut brukar användas som det främsta belägget för att valrörelsernas sista skälvande minuter blir allt viktigare. Att valrörelserna blivit mer utslagsgivande.
Det ligger förstås en del i det. Trenden över tid är tydlig. I valet 1964 uppgav bara 18 procent av väljarna att de bestämt partivalet under valrörelsen.
”Är inte det mest förnuftiga?”
Men samtidigt. Är vittnesbörden om sena beslut verkligen enbart ett utslag av stor villrådighet bland väljarna? Är verkligen mer än halva valmanskåren inom räckhåll för de politiska partiernas kampanjinsatser under valrörelserna? Eller handlar det mer om att moderna väljare står friare och agerar mer rationellt än tidigare:
Hur smart är det egentligen att bestämma sig långt i förväg för hur man ska rösta; särskilt som man vet att det kommer dyka upp nyheter från de politiska partierna under valrörelsen? Är det inte det mest förnuftiga att invänta skeenden och utspel under valrörelsen innan man låser sitt partival?
Finns fem väljargrupper
Väljarrörlighet studeras bäst genom att intervjua människor vid flera tillfällen. De som intervjuades i de svenska valundersökningarna vid valet 2006 återintervjuades strax före valet 2010. Samma personer fick sedan en enkät direkt efter valet. Vi kan analysera deras svar på frågor om hur de röstade 2006, om hur de tänkte rösta inför 2010 års val och om hur de valde att rösta 2010.
Fem grupper av väljare kan identifieras på det här sättet. Den ojämförligt största gruppen är inte överraskande De stabila (58 procent) som består av väljare som inte bytt eller ens övervägt att byta parti mellan 2006 och 2010 års val. De utgör ryggraden i ett av världens mest stabila politiska system och förefaller helt oåtkomliga för opinionspåverkan under en valrörelse.
Den näst största gruppen är 2) De tidiga bytarna (26 procent). Det är väljare som bytte parti under perioden mellan 2006 års val och inledningen av 2010 års valrörelse och som sedan höll fast vid sitt beslut genom hela valrörelsen 2010. Merparten av alla partibyten mellan två val äger alltså rum under mandatperioden och inte under de intensiva valrörelserna.
Den tredje gruppen är väljare som fått 3) Kalla fötter (6 procent). De röstade på ett parti 2006, tänkte rösta på ett annat parti under valrörelsen 2010 men föll tillbaka och röstade på samma parti som 2006. Det är denna kategori väljare – 3-400 000 väljare – som Allianspartierna hoppas kunna vinna tillbaka från de rödgröna och från Sverigedemokraterna under de kommande veckorna.
4) De sena bytarna (5 procent) höll fast vid sitt val från 2006 ända in i valrörelsen 2010 men valde att byta parti i slutskedet.
5) De rörliga väljarna – de som röstade på ett parti 2006, hade för avsikt att rösta på ett andra parti inför valrörelsen 2010 men som till sist lade sin röst på ett tredje parti – utgör endast 5 procent.
Intentionerna ”fryses” tidigt
Väljarnas egna subjektiva vittnesbörd om sena beslut ger intryck av att allt kan hända under en valrörelse. Men närstuderar man vid vilka tidpunkter väljarnas partival stabiliseras och inte längre förändras blir bilden en annan.
Intentionerna att rösta på ett visst parti stabiliseras långt tidigare än i valrörelsernas slutskede. Det intressanta i sammanhanget är att denna tidiga ”fastfrysning” av röstningsintentionerna gäller även för många av de väljare som efter valet uppger att de bestämt partivalet under sista veckan eller rentav på själva valdagen.
Hur kan detta förklaras? Kanske är det så att i en tid av stark individualisering och där väljarna står självständiga i förhållande till partierna är det inte en gångbar attityd att bekänna att man bestämt partivalet sedan länge, långt innan valrörelsen drog igång.
Fastän man i själva verket, innerst inne, har gjort så. Men dörren står på glänt in i det sista ifall det mot förmodan skulle dyka upp ny information att ta ställning till sent i valrörelsen.