Foto: Jonas Tubbin/SVT

BUP har inte lyckats korta väntetiderna

Uppdaterad
Publicerad

Trots satsningar på att korta väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin i länet nådde inte regionen de uppsatta målen förra året. Fler som söker vård och svårigheter att rekrytera personal uppges vara huvudorsakerna.

– Allt fler barn och unga upplever psykisk ohälsa och då är det fler än vi som jagar den här kompetensen. Och då blir vår duktiga personal attraktiv på en annan arbetsmarknad, det är det vi har råkat ut för det senaste året då vi har tappat många duktiga medarbetare som fått andra arbetsuppgifter i vårt samhälle, säger Micael Edblom, sjukvårdsdirektör för psykiatrin i Region Jönköping.

Når inte målen

Målet med satsningen på barn- och ungdomspsykiatrin har varit att 90 procent av patienterna ska ha fått en första bedömning inom 30 dagar. Det målet nåddes inte i Jönköpings län i fjol. Då fick sju av tio patienter (69 procent) bedömning inom utsatt tid. Snittet för alla landsting i landet var 65 procent. Det andra målet är att minst 80 procent av patienterna ska ha fått en fördjupad utredning eller påbörjad behandling inom ytterligare 30 dagar. Under 2017 var det 52 procent av patienterna i länet som fick det. Snittet i landet var 61 procent.

Val 2018 – #dinröst

Men patientsäkerheten ska enligt sjukvårdsdirektören inte vara hotad.

– I varje enskilt fall gör vi en medicinsk bedömning och en prioritering av allvarlighetsgraden och prioriterar då dem med störst och mest komplexa behov för att de ska få komma intill och få stöd och hjälp.

Men enligt sjukvårdsdirektören Micael Edblom har det ljusnat den senaste tiden och han tror nu att man under året kommer att nå de uppsatta målen.

– Vi har ju naturligtvis jobbat med rekrytering och har lyckats ganska bra. Så vi har börjat hämta igen och skapa en bättre tillgänglighet.

Foto: SVT

Ser över arbetssätt

Inom barn- och ungdomspsykiatrin har man också sett över hur man jobbar gentemot patienterna för att använda resurserna mer effektivt.

– Har vi haft som vana att alltid träffa två eller flera professioner i ett första skede kanske vi nu i stället oftare väljer att den som söker först får träffa en av våra professioner. Denne fångar upp behovet och utifrån det kan vi planera vilka åtgärder som behövs sättas in, säger Micael Edblom.

Vad tror du det beror på att fler unga söker hjälp för psykisk ohälsa i dag?

– Jag tro att det finns en öppenhet för att prata om det i en annan omfattning än tidigare. Sedan har vi kanske en samhällsstruktur i dag som gör att man inte alltid hittar tryggheten i sin närhet, utan man söker den någon annanstans.

Få rätt stöd och vård

Micael Edblom vill betona att det är en ganska liten del av barn och unga i vårt samhälle som drabbas av psykiskt sjukdom och som behöver specialistvård. Att man periodvis kan må psykiskt dåligt utan att ha en psykisk sjukdom tycker han att vi borde prata mer om och bli bättre på att hantera.

– Det är en del av livet att inte alltid må väl, det drabbar oss alla. Det är viktigt att inte göra psykisk ohälsa till psykisk sjukdom som ska hanteras inom specialistvården alla gånger. Det viktigaste är att vi kan känna stöd och trygghet i den vardag där vi befinner oss och att vi har människor att prata och diskutera med för att få stöd och hjälp, säger Micael Edblom.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet