Att fritidshemmets egna paragraf fyra tillkom i läroplanen och i och med utökade möjligheter för barn till arbetssökande att vara på fritids gör fritidshemmen till ett centralt komplement till skolan.

– Barn lär sig på olika sätt. Vi är bra på det praktiska, säger Nicklas Östlund.

Fritidshemmets pedagogik är praktisk och ska fokusera på saker som natur o

ch teknik, språk och kommunikation och estetiska ämnen.

Hökåsensskolan är en av de skolor som kommit långt i att anpassa sig till fritidshemmens tydligare pedagogiska roll. Här har fritidspedagogerna en dialog med övrig personal hur de tänker och vill jobba.  Skola, förskolan och fritids samarbetar och fritidshemmet har en roll under hela dagen.

– Vi kan gå in i klassrummet och ta ut några barn i halvklass för att jobba praktiskt med till exempel utematte, säger Nicklas Östlund.

Olika förutsättningar

Fritidhemmen i Västerås kommun har olika förutsättningar när det gäller andel behöriga pedagoger och planeringstid. På Hökåsens skola har fritidspedagogerna enskild planeringstid men också tid med övrig personal på skolan och  tid att jobba med kommunens satsning för att lyfta fritidshemmen- Firtidshemslyftet.

Det är sedan 2016 som man i Västerås stad har instiftat lyftet och en verksamhetsutvecklare som ska samla pedagoger från olika skolor i Västerås för att kompetensutveckla personalen och göra fritidshemmen i kommunens skolor mer jämlika.

Nicklas Östllund säger att en nyckel till en bra verksamhet är många utbildade lärare och stöd från ledningen som gör att man får tid att planera.

Vad är då skillnad mellan att gå på fritids med utbildad personal och inte?

– Verksamhetsmässigt så hoppar spelar barnen fotboll och hoppar rep här också men sen i de planerade aktiviteterna så finns det en tanke bakom det vi gör. De aktiviteterna är planerade utefter det gruppen behöver och har ett pedagogiskt syfte, säger Nicklas.

– Fritidshemmen är minst lika viktiga som den övriga skolan, avslutar han.