Foto: TT

Kraftigt underskott för socialnämnden i Härnösand

Uppdaterad
Publicerad

Det är tuffa tider för Härnösands kommun. Prognosen visar på ett betydligt sämre resultat än budgeterat för kommunen. Framför allt har socialnämndens kostnader dragit iväg.

Prognosen pekar mot att resultatet för kommunen som helhet landar på plus två miljoner kronor. Det är 18 miljoner sämre än budgeterat. Därmed kan kommunen få svårt att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning.  (se faktaruta)

– Det är sämre tider och vi behöver göra en omställning. Vi har inte samma tillväxt som tidigare och samtidigt är det fler som är i behov av kommunala tjänster, beskriver tillförordnade ekonomichefen Maria Rydmark situationen.

Val 2018 – #dinröst

”Stor oro”

Prognosen som gjordes i april visar på ett underskott på 44 miljoner kronor för socialnämnden. I den genomlysning kommundirektören Sofia Pettersson fått i uppdrag att göra kan man utläsa att förvaltningen uttryckt en stor oro för kostnadsökningar som inte inryms i budgeten. Det framgår också att nämnden under 2018 ”för första gången på många år” fått en minskad budget. Kommundirektören skriver också att det krävs tydliga handlingsplaner och ”en kraftfull ledning och styrning”, för att klara en sådan ekonomisk förändring.

– Det är allvarligt för att man låtit det gå för långt. Vi har för dålig ekonomi i Härnösand för att kunna parerara det här. Ska vi kunna leverera en god vård måste vi ha en god ekonomi, säger Anders Gäfvert oppositionsråd (M). 

Äskar om mer pengar

Bland annat har kostnaderna för hemtjänsten och även LSS-kostnaderna ökat. LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 

– Socialnämnderna i många kommuner har dragits med högre kostnader än tilldelade medel i flera år, så också i Härnösand. Fullmäktige har skjutit till extra medel under åren för att besparingar inte ska behöva göras på de äldre och personer med stora behov. Socialnämnden har även i år äskat om ytterligare medel vilket vi tar ställning till efter delår två, säger kommunalrådet Andreas Sjölander (S).

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

Kravet på god ekonomisk hushållning infördes i kommunallagen 1992. Vad det innebär i detalj avgör varje kommun själv. Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procent betraktas som god ekonomisk hushållning. I Härnösand är målet satt till en procent.

Många kommuner och landsting befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar. De måste även leva upp till lagreglerna för god ekonomisk hushållning, så att inte finansieringen av välfärden skjuts till kommande generationer.

God ekonomisk hushållning förutsätter inte bara att den löpande verksamheten under året kan finansieras med intäkter. För att inte behöva göra besparingar i verksamheten enskilda år, då intäkterna (skatteintäkter och statsbidrag) plötsligt viker eller då oförutsedda kostnadsökningar uppstår, krävs att kommunen har en buffert i sin ekonomi.

Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv och kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

(Källa: SKL och kommunernas egna hemsidor)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet