Skolan där skäll och konsekvenser är bannlysta

Uppdaterad
Publicerad

Barn med särskilda behov löper stor risk att få problem med utåtagerande eller självdestruktivt beteende om de inte får rätt bemötande i tidig ålder. På särskolan i Linköping jobbar man med lågaffektivt bemötande.

– Man måste göra en mental kullerbytta, förklarar Charlotte Ekstedt, specialpedagog på Vallaskolan.

Det var så många i arbetslagen reagerade när de började arbeta med metoden för två år sedan.

Val 2018 – #dinröst

Istället för tillrättavisningar, konsekvenser och andra mer traditionella uppfostringsmetoder fick de lära sig hur de kunde lugna elever genom sitt eget sätt att vara, prata, röra sig.

– Man kan påverka extremt mycket med sin kropp, utan att använda ord, säger kollegan Linda Davidsson som är lärare och arbetslagsledare.

Pedagogerna anpassar kraven

Inom lågaffektivt bemötande talar man om affektsmitta, alltså att känslor smittar. En del personer har lättare än andra att påverkas av omgivningens känslor. 

En del barn har dessutom svårare än andra att hejda impulser, hantera frustrationer, stress, intryck och krav på att vara flexibla. När en situation upplevs som övermäktig har de svårt att hitta en konstruktiv lösning i stunden.

Det är då de riskerar att få så högt stresspåslag att de hamnar i kaos och börjar skrika, slåss, kasta saker eller skada sig själva.

Att förebygga den här typen av situationer är det viktigaste uppdraget, menar pedagogerna i Linköping.

Eleverna ska känna att de lyckats

Därför får till exempel Roberto ibland sitta i det lilla tältet som står uppställt i klassrummet, när han inte klarar att sitta tillsammans med de andra.

Sigge får komma in när lektionen redan har börjat. Det är noga planerat. Just att sitta och vänta är för svårt för en del elever.

– Det viktigaste är att de kan vara med på lektionen och lära sig saker. Och när de går härifrån ska de kunna känna att de klarade av situationen, säger Charlotte Ekstedt.

Att vägra, ljuga, rymma eller skada sig själv kan ses som strategier som ett barn tar till för att få kontroll i en situation som det inte klarar av. Då gäller det att försöka hjälpa barnet att hitta bättre strategier.

Om en elev ändå får ett utbrott gäller det för personalen att ta ett par steg tillbaka, utstråla lugn och försöka avleda, men helst utan så mycket ord.

– För mycket ord är svårt att ta till sig när man är i kaos, förklarar Linda Davidsson. 

Växande intresse för metoden

De senaste åren har intresset för att arbeta med lågaffektiva metoder vuxit inom både skola och vård. I Linköping har alla särskolor börjat jobba med metoden. 

Att backa istället för att ta strid innebär inte att släppa allt fritt. Tvärtom, menar Charlotte Ekstedt och Linda Davidsson.

– Jag tänker snarare att det är nu vi inte tappar kontrollen eftersom vi har en metod att luta oss emot. Och vilken skillnad det har blivit! Vi har mycket mer tid till undervisning i klassrummet, säger Charlotte Ekstedt.

Därför är keps och luva inget problem i Linköping – se hela TV-reportaget här

Lågaffektivt bemötande

Det mer traditionella sättet att hantera utåtagerande personer har varit att försöka ta kontroll över personen: ta tag i, hålla fast eller fösa undan. Det riskerar att förvärra situationen och kan rent av bli farligt. Det lågaffektiva förhållningssättet utvecklades i England i början 1990-talet för att hitta sätt att hantera en person utan att hålla fast, skada eller kränka.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet