Frågan om en skola ska finnas kvar eller läggas ned väcker ofta starka känslor. I samband med valet 2010 studerade en grupp forskare kring vilka effekter som nedläggningsbeslut hade på valresultatet.

Resultatet pekar på motsatsen mot vad många politiker tror.

– Vi såg att besluten hade små effekter som var isolerade till samma valkretsen som den aktuella skolan, säger Martin Karlsson som är docent i statskunskap vid Örebro universitet.

– Den oro som vi upplever att många politiker har kring att lägga ned skolor nära in på val är kanske överdriven. Besluten verkar inte straffa sig så mycket i valen som man tror.

Räddade skola – vann ett val

Det finns samtidigt exempel på motsatsen. I Laxå kommun gick Kristdemokraterna 2014 till val på att rädda den nedläggningshotade skolan i Finnerödja. Partiet fick många röster och kunde sedan bilda politiskt styre i kommunen.

– Det finns säkert lokala variationer. I vissa fall lyckas partier mobilisera stöd på ett effektivt sätt. Men om man tittar på ett stort antal kommuner så jämnar effekterna ut sig, säger Martin Karlsson.

Protester lönar sig

I Askersund har nu över 400 personer skrivit under protestlistor mot förslaget att fyra byskolor borde läggas ned. Enligt nyare forskning har byborna oddsen på sin sida.

– Forskningen visar att när det har varit stora proteströrelser kring en skolnedläggning så har dem i flera fall lyckats att stoppa ett skolnedläggningsbeslut.