– Vi ser att två tredjedelar av de som besöker oss är tjejer. Det kan handla om att man har en depression, en ångestproblematik eller andra svårigheter som gör att det är svårt att få livet att fungera, säger Sara Enetoft, kurator och samordnare på ”Unga vuxna”, en samtalsmottagning i centrala Lund.

Mottagningen öppnade 2011 och personalen gör en grundläggande kartläggning för att ta reda på vad den som söker hjälp behöver. Det finns läkare, socionomer, sjuksköterskor och en fysioterapeut på ”Unga vuxna”.

– Varje år har besökttrycket ökat väldigt mycket och vi kan se att unga som kommer till oss mår generellt sätt sämre än vad de gjorde för några år sedan. Det är en mer komplex problematik, konstaterar Sara Enetoft.

Ungas livsvillkor en förklaring

Det finns inga klara orsaker till varför den psykiska ohälsan bland unga ökar. I socialstyrelsens rapport 2016 pekas de ungas livsvillkor ut som en förklaring. Ungas umgänge i sociala medier 24 timmar om dygnet lyfts ofta fram i debatten kring den stress och press, som många unga upplever.

– Jag tror absolut att sociala medier pressar på även om jag inte själv är så aktiv men jag förstår fullt ut de som känner av den pressen, säger Rebecka Bylander, 25 år och juridiskstuderande på universitetet i Lund.

Hennes klasskamrat Annika Consiglio, 22 år, håller med och fyller i:

– Man ska vara vara duktig med sina studier, samtidigt som man ska ha många vänner, man ska vara synlig på sociala medier och man ska ha hälsan.

Enligt socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn i åldern 10-17 år ökat med över hundra procent på tio år (2006-2016). För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent under samma period. Totalt handlar det om närmare 190.000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63.000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år.