Arbetsbördan
Alltför många arbetsuppgifter och för lite tid till själva pedagogiken har lett till mycket stress och fått många lärare att byta yrke. Kadir Meral från Kungälv slutade jobba som gymnasielärare efter att undervisningen fått stå tillbaka.
– Jag har successivt känt mig som en packåsna. Man skär ner på andra tjänster och då läggs uppgifterna på oss istället, berättade han i debatten.
Liberalerna föreslår att 18 000 lärarassistenter ska anställas för att lärarna ska kunna koncentrera sig på lektionerna.
Gustav Fridolin sa att han håller med helt och hållet om den synen på lärarna.
– Skolan fick i alldeles för stor utsträckning bära finanskrisen. Det har påverkat lärares arbetsmiljö negativt när man måste täcka upp för andra yrkeskategorier.
Ojämlikheten
Både Björklund och Fridolin tog upp ojämlikheten i skolan när de ombads nämna sin enskilt viktigaste fråga. Var sjätte elev som går ut nian har för dåliga betyg för att söka in till gymnasiet.
– Det ska inte finnas segregerade skolor, det måste vara själva målsättningen. Barn som växer upp i hyreshus och radhus ska gå i samma skolor. Det går att ha andra regler för skolvalet än i dag, vi måste fixa systemet, sa Gustav Fridolin.
– En del tror att man löser segregation genom att ta bort valfriheten, svarade Jan Björklund. Den behöver vara kvar, men skolor med tuffa utmaningar behöver extra stöd och resurser. De måste kunna ha högre löner för att locka de duktigaste lärarna.
Jan Björklund menade också att skolplikten borde förlängas för nyanlända elever.
– Kommer man hit i 13-årsåldern duger det inte att den upphör vid 16 års ålder. Man lär sig inte tillräckligt.
Återförstatliga skolan
Att staten ska ta över ansvaret för skolan från kommunerna är en fråga som Jan Björklund har drivit i snart tio år. Den här debatten var inget undantag. Gustav Fridolin tog inte ordet ”återförstatligande” i sin mun, men höll med att om att det statliga ansvaret och styret behövs.
Men Borlänges kommunalråd Mari Jonsson (S) gillade inte pratet om att återförstatliga.
– Vi behöver stöd från staten. Jag tycker med det tydliga kravet på återförstatligande att man säger att vi kommunala politiker inte klarar av uppdraget.
– Men det gör ni ju inte, svarade Jan Björklund .
– Ni gör det ni kan utifrån förutsättningarna, men sen kommunerna tog över har lönerna relativt sett sjunkit och resultaten har sjunkit nästan oavbrutet. Kommunerna klarar det inte.
Lärarutbildningen
Det utbildas 5 000 lärare för lite varje år, enligt siffror från Skolverket. Gustav Fridolin sa att det ändå går åt rätt håll och pekade på flera indikatorer:
– Vi utbildar fler nu än tidigare. Fler rekommenderar yrket till andra. Fler stannar i yrket och 40 procent fler återvänder till yrket efter att ha gjort annat.
Jan Björklund menade att det finns en fara i att utöka utbildningsplatserna. Det kommer leda till att ”fel” personer söker och fler avhopp från utbildningen.
– Går det att utbilda såhär många på så kort tid? Ja, om vi tar in kreti och pleti, men jag är inte beredd att göra det. Under överskådlig tid kommer vi ha en lärarbrist och så får vi höja attraktionskraften i yrket.
Lönerna
Från att lärarnas löner under 1960-talet varit i nivå med lönerna för de som sitter i riksdagen, så tjänar riksdagsmännen idag dubbelt så mycket som en grundskollärare. Lönerna släpar också efter jämfört med liknande yrkeskategorier.
– Det är absolut en av orsakerna till lärarbristen, sa Jan Björklund.
– Vi behöver göra massiva höjningar. En betydande del av lärarkåren behöver tjäna 40 000-45 000 kronor i månaden. Det är ett massivt lyft som kommunerna inte klarar av. Det är den avgörande frågan och det klarar bara staten av.
Gustav Fridolin svarade att lönerna inte är allt.
– Jag villa absolut höja lärarlönerna och vi har gjort det mycket de senaste åren. Men ska vi verkligen göra yrket attraktivt är lön ena delen, och den andra är arbetsmiljön. Det måste finnas tillräckligt många som jobbar i skolan. De senaste åren har nästan 30 000 nya medarbetare anställts – lärare men också annan personal, sa Gustav Fridolin.