Språkkrav, vinster i skolan och sprututbyte – därför bytte vi ståndpunkt

Uppdaterad
Publicerad

Att lyssna på argument och ändra sina ställningstaganden är en naturlig del av politiken. Tre riksdagskandidater berättar om frågor de ändrat åsikt om.

Integration och migration är ett av de ämnen som förekommer flest gånger när riksdagskandidaterna i SVT:s valkompass lyfter frågor de ändrat ståndpunkt i.

Moderaternas rättspolitiska talesperson Tomas Tobé väljer i att ta upp sin syn på språkkrav för medborgarskap.

Valkompassen 2018

– Tidigare ansåg jag att det räckte med engelska för att få ett jobb och klara sig i det svenska samhället. Men i dag ser vi att språket är en barriär för människor, säger han till SVT Nyheter.  

När Tomas Tobé började driva frågan var det inte Moderaternas linje, men sedan förra året står hela partiet bakom språkkravet.

– Samhället utvecklas hela tiden och då måste politiken vara beredd att göra det också, tycker han.

”Vinstintresset leder till problem i skolan”

Inom området skola lyfts ämnen från betyg till mobilförbud till ett förstatligande. För Åsa Vestlund, socialdemokratisk riksdagsledamot, handlar det om vinstdrivande friskolor.

– Jag underskattade hur mycket vinstintressen i skolans värld skulle påverka. Om någon hade sagt till mig att skolor skulle locka med laptops hade jag inte trott på det, säger hon.

Nu anser hon att vinstintresset leder till ojämlikhet och segregation. Inställningen att systemet är dåligt har kommit successivt för både henne och partiet, säger hon.

– Jag tycker att man ska lyssna på goda argument. Men om man byter åsikt fram och tillbaka och bara håller med den man sist talade med är det dåligt.

”Finns starka medicinska skäl för sprututbyte”

Ali Esbati, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, är en av flera som lyfter en ny syn på svensk narkotikapolitik.

– Jag var tidigare motståndare till sprututbytesprogram för narkotikamissbrukare, men har insett att det finns starka mänskliga och medicinska skäl för att ha sådana program, säger han.

Han säger att han var skeptisk till de partikollegor som var först med att driva frågan om sprututbyte.

– I dag ser jag att det var de som gjorde det som hade rätt.  

Ali Esbati tycker att det kan bero från fall till fall om det är bra att ändra ståndpunkt.

– Om man ser på fakta och utfall av den egna politiken över tid så är det klart att det är viktigt att vara dynamisk. Men tyvärr är det också vanligt att man ändrar åsikter för att vindarna blåser åt ett visst håll och då står man inte upp för sådant som man tyckte var rätt och riktigt.

Andra riksdagskandidater som ändrat ståndpunkt

Acko Ankarberg Johansson, Kristdemokraterna

Försvaret – Utvecklingen i vår omvärld gör att vi måste rusta oss för olika slags hot såväl civilt som militärt. Försvaret behöver rustas och ett medlemskap i NATO ger oss bättre samverkan än idag.

David Ling, Miljöpartiet

Rösträttsålder – Jag tyckte att rösträtt vid 16 år var bra förr – men nu tycker jag att alla ska få rösta oavsett ålder.

Alexandra Valdez, Vänsterpartiet

Betyg – Jag har arbetat som lärare i 10 år. Jag trodde det var bra med att få betyg tidigt. Idag ser jag många barn och unga som stressar för mycket över detta. Och kvaliteten på skolan har bara blivit sämre. Tänk om och gör rätt!

Peter Björk, Sverigedemokraterna

Abort – Läkekonsten har gjort sådana framsteg o kan rädda foster mycket tidigare än förr, men ingen regel utan undantag, om modern tex blivit gravid genom brott.

Kristoffer Daag, Liberalerna

Dödshjälp – När jag var yngre var jag helt emot dödshjälp. Men efter ett antal år i vården är jag öppen för att utreda möjligheterna till passiv dödshjälp.

Elin Lemon, Centerpartiet

Bensinskatt – Höjd bensinskatt, något som jag såg som en lösning på minska koldioxidutsläppen förut men som jag nu ser som ett direkt hot mot landsbygden.

Tuve Skånberg, Kristdemokraterna

Kärnkraft – I folkomröstningen om kärnkraft röstade jag för avveckling av kärnkraften. Nu ser jag att vi inte klarar att få minskade klimatutsläpp och en tillräcklig energi utan kärnkraften.

Alla landets riksdagskandideter, totalt 5 583 personer, hade möjlighet att svara på frågorna i SVT:s valkompass. Av de 1 665 riksdagskandidater som valde att delta svarade 900 på frågan om de ändrat politisk ståndpunkt i någon fråga.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Valkompassen 2018

Mer i ämnet