Den nya studien visar att lärarna var helt oförberedda på att de skulle kunna få jobba med elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som till exempel autism eller adhd. Bara en av 20 lärare svarar att de var beredda på det.

– Minst 10 procent av alla barn idag har särskilda behov. Det är flera i varje klass. Om man inte kan hantera och bemöta de här barnen på ett bra sätt kan det bli väldigt utmanande för läraren. Det blir svårt att göra en undervisning och uppnå kunskapsmålen för hela klassen, säger Sven Bölte, professor vid Karolinska institutets kompetenscentrum, KIND.

Tre av fyra saknar baskunskaper

Två av tre lärare svarar att deras skola inte har förutsättningar att möta de här elevernas behov. Tre av fyra svarar att de saknar tillräckliga baskunskaper om neuropsykiatrriska funktionsnedsättningar. Lika många svarar att eleverna på deras skola inte har någon möjlighet att dra sig undan och vila vid behov.

Kunskapen är viktig för att kunna ge eleverna rätt stöd och anpassningar. Många av eleverna lider av intrycksallergi och har svårt att filtrera bort ljus, ljud och lukter och har brister i uppmärksamheten.

Det är en funktionsnedsättning som inte alltid är synlig utåt, och många elever blir missförstådda. De får höra att de ska ”skärpa sig”, berättar beteendevetaren Anna Sjölund, som arbetat länge med autismpedagogik.

– Lärare förstår kanske inte att eleven har svårt att höra när det är mycket bakgrundsljud. Då är det lätt att tro att eleven inte lyssnar eller är lat och omotiverad, säger hon.

Inga högskolepoäng i ämnet

Det här skapar också en otrygghet bland lärarna själva, berättar Sven Bölte.

– De berättar att de känner sig otrygga. Vi vet ju att det är noll högskolepoäng i det här ämnet på lärarutbildningen. Sedan ska man från en dag till en annan undervisa de här barnen tillsammans med många andra elever. Det är inte lätt, säger professor Sven Bölte.

Studien kommer att publiceras inom en snar framtid.