Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Valkamp i moskéerna mot Trump

USA-muslimer i bön i samband med Muhammed Alis död Foto: AFP/TT

USA:s muslimer rustar sig till hårt politiskt motstånd mot Donald J. Trump. Moskéer har förvandlats till lokaler där muslimer kan registrera sig för presidentvalet i november. Ett ökat muslimskt valdeltagande kan påverka valet.

I flera månader har nu en kampanj pågått som startats av en rad av USA:s muslimska organisationer. Ett dussintal grupper deltar i denna offensiv. Höjdpunkten väntas nås i juni under den heliga fastemånaden Ramadan.

Det handlar om att få så många muslimer som möjligt att rösta i presidentvalet. Målet är att de muslimska rösterna ska bidra till att stoppa att Donald Trump blir vald.

”Islam hatar oss”

Ända sedan terrordådet i San Bernardino i Kalifornien i december i fjol har rädslan bland USA:s muslimer ökat, rapporterar flera amerikanska medier. Då dödades 14 människor.

Donald Trump gick ut och krävde att den muslimska invandringen skulle stoppas. Han har senare – särskilt i ett tal i måndags – talat om ökad övervakning av muslimer och att människor som kommer från land med terror inte ska släppas in i USA.

Islam hatar oss, sade han svepande i en intervju i mars.

Muslimska organisationer och medier har nu länge rapporterat om den skräck som muslimer i USA lever i efter Trumps olika utspel.

Höjdpunkt i juni

Nu pågår en kamp i USA:s moskéer mot Trump. Särskilt under juni, då den heliga fastemånaden Ramadan inträffar, är moskéerna välbesökta. Och de muslimska organisationerna har alltså uppmanat moskéer att aktivt stödja röstregistrering.

För att rösta i USA måste man registrera sig. Registreringsproceduren anses i många stater vara mycket komplicerad. Enligt många människorättsaktivister är de komplicerade systemet ett sätt att hindra grupper – till exempel svarta – från att rösta.

De muslimska organisationerna håller därför kurser som redogör för USA:s valsystem. Personer som är tveksamma om de ska röster informeras om vad som står på spel i detta val.

En miljon nya väljare

Målet är att registrera så många som möjligt särskilt i så kallade swing states. Det är stater där valet står och väger mellan blocken. Där kan ett relativt litet antal nya röster vara avgörande för utgången.

Antalet muslimer i USA är cirka 3,3 miljoner. Det är en procent av befolkningen. Valdeltagandet har hittills varit relativt lågt hos muslimer.

Nu är målet att registrera en miljon nya väljare, särskilt bland arabiska invandrare. Det gäller särskilt delstater som Ohio, Florida och Virginia där många muslimer bor.

Röstade republikanskt förr

Statistiken visar att våldet mot muslimer ökade i fjol efter dådet i San Berardino. Rädslan är idag stor att detta förvärras efter morden i Orlando med minst 49 dödsoffer.

Redan nu har en rad grupper på sina sajter talat om denna muslimska kampanj som ett försök att på smygvägar införa stränga muslimska sharia-lagar.

Muslimer röstade före år 2000 oftare på republikanerna än demokraterna. Men en opinionsundersökning utförd av Pew-institutet i fjol visade att 70 procent av USA:s muslimer idag istället identifierar sig med demokraterna. Bara 11 procent stödjer republikanerna.

Även andra grupper oroas

Det var republikanernas ”sociala konservatism” som tilltalade muslimerna – bland annat abortmotstånd och HBTQ-frågor. Det finns dock komplikationer med omsvängningen: Särskilt äldre muslimer ogillar Clintons pro-israeliska hållning.

Det är i hög grad Trump som skrämt upp organisationerna. En liknande oro finns också i en annan viktig väljargrupp – de så kallade Latinos eller Hispanics, alltså personer med latinamerikansk bakgrund.

Trump har även attackerat dem, särskilt mexikaner, och han vill utvisa 11 miljoner papperslösa, de flesta av dem Latinos.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

USA:s nye president

Mer i ämnet