Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Spela videon för att se fotspåren från den nyupptäckta människoarten. Foto: Dartmouth College/Ohio University/Elisabeth Daynes/SPL/IBL

3,6 miljoner år gamla fotspår tillhörde okänd förmänniska

Uppdaterad
Publicerad

Fossila avtryck från en primitiv förfader till människan har hittats i Norra Tanzania. Det här visar att minst två olika människoarter spatserat i Afrika. – Det är två väldigt olika arter som varit ute och lufsat, men vem är egentligen nykomlingen? Säger Per Ahlberg som är professor i evolutionär organismbiologi.

Fotspår från förmänniskor i Laetoli i Norra Tanzania har grävts fram på nytt. Den nya undersökningen avslöjar en tidigare okänd människoart som levde för över 3,6 miljoner år sedan.

Det här ger en tydligare bild över världens forna mångfald av människoarter och berättar hur den moderna människans evolution såg ut i tidigt skede.

Hade hjärtformade fötter

De fem fossila fotspåren hittades alltså redan på 1970-talet men glömdes bort i skuggan av andra mer tydliga spår som hittades i Laetoli under samma tid. Efter att ha antagits tillhöra den tidigare kända människoapan Lucy, Australopithecis afarensis, täcktes spåren över och lämnades.

Över 40 år senare bestämde sig forskare vid Ohio University Heritage College of Medicine att ta sig tillbaka till Laetoli och gräva fram fotspåren igen. Den nya undersökningen visade att spåren inte alls tillhörde den tidigare kända arten från Laetoli, utan en nyupptäckt art.

– Jämfört med de tidigare kända spåren ser de nya mycket mer primitiva ut. Sulan är bred och hjärtformad, inte långsmal som hos tidigare Laetolispår eller hos moderna människor. Det går också att se en ‘mid-tarsal break’, alltså en flexibilitet i själva fotsulan, som är typisk för människoapor men som inte finns hos människan, säger Per Ahlberg som är professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet.

Fotsulans flexibilitet gör den mer rörlig och böjbar än en modern människas fot. Avtryckens placering i rad avslöjar dock en typiskt mänsklig gång där den ena foten sätts i kors framför den andra. När människoapor går på bakbenen är de bredbenta och spåren ser helt annorlunda ut.

Olika sorters förmänniskor

Fotspåren liknar även tidigare fynd från förmänniskor som gjorts på Kreta som uppskattas vara omkring 6 miljoner år gamla. Upptäckten berikar människans evolutionära bibliotek av vilka arter som fanns innan den moderna människan, men väcker också frågor.

– Människans evolution var inte en rak linje, utan vi kommer från en evolutionär buske med massvis av grenar åt olika håll. Normen har varit att olika människoarter levt sida vid sida. Så sent som för 40 tusen år sedan fanns till exempel inte bara den moderna människan utan också neandertalare och denisovaner. Den nya studien visar att två helt olika förmänniskor lufsade omkring i Laetoli för dryga 3,6 miljoner år sedan. En av dem kan ha varit Lucy – men vilken i så fall? Säger Per Ahlberg.

Studien har publicerats i tidsskriften Nature.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer