Foto: Kustbevakningen/TT

Alggift kopplas till Alzheimers

Uppdaterad
Publicerad

Ett nervgift som finns i våra hav och livsmedel misstänks ge neurologiska sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Nya djurförsök har gjort den kopplingen starkare och det oroar forskare.

De blågröna algerna i Östersjön som orsakar stora blomningar under sommaren förstör inte bara för de som vill bada. Algblomningen, som orsakas av cyanobakterier, tillverkar ett nervgift som förkortas BMAA.

Nu visar en ny amerikansk studie på apor att BMAA även i låga halter ger liknande förändringar på nervceller i hjärnan som vid Alzheimers sjukdom.

Nervgift känt sedan tidigare

Nervgiftet kopplades ihop med nervsjukdomen ALS redan under 1960-talet då man såg att invånarna på Guam, en ö i Stillahavet, drabbades av en sjukdom mycket lik ALS. Sjukdomen troddes bero på öbornas kost som i stor del bestod av mjöl gjort på frön från kottepalmen och kött från fladdermöss. Båda källorna antogs ha tagit upp BMAA från blågrönalger i marken.

Nu visar den nya forskningsstudien på apor för första gången att BMAA i ganska låga halter ger liknande förändringar på nervceller i hjärnan som man ser vid Alzheimer, och som man såg hos de insjuknade invånarna på Guam.

– Jag bedömer att det här är en mycket betydelsefull studie som underbygger hypotesen att BMAA var involverat i den här sjukdomen på Guam, säger Ingvar Brandt, seniorprofessor på Institutionen för Miljötoxikologi vid Uppsala universitet.

Kan alggiftet möjligen orsaka Alzheimer och andra demenssjukdomar?

– Det är möjligt, men det intressanta är att vi har den här kopplingen. Då vet vi alltså att BMAA ger upphov till den här sortens hjärnskador hos apor och sannolikt också hos människa.

Unga hjärnor kan ta skada

Studier vid Uppsala universitet har visat att BMAA i höga doser ger upphov till nervskador hos råttor. Man har även kunnat visa att en hög exponering av nyfödda djur har gett neurologiska skador längre fram i livet som visar sig genom beteendeförändringar och sämre inlärningsförmåga.

– Effekterna utvecklas långsamt och blir värre med tiden när djuret har nått vuxen ålder, säger Ingvar Brandt.

Den nya forskningsstudien på apor visade också att de skadliga effekterna bromsades av en annan aminosyra, Serin. Det väcker frågan om möjliga behandlingsalternativ mot Alzheimer även om det i nuläget är för tidigt att kunna visa på några direkta effekter av just Serin.

– Det är forskargruppens idé att detta skulle kunna bli någon drog för att förebygga eller bromsa utvecklingen av ALS eller Alzheimer, säger Ingvar Brandt.

Giftet finns i maten

Alggiftet BMAA är vattenlösligt men stannar ändå i näringskedjorna. Det finns i musslor, krabba och fisk i Sverige, men om vi människor får i oss farliga halter från maten är inte känt.

– Jag tror att vi får i oss betydligt mer från våra livsmedel än man tidigare trott. Detta är en fråga som nu ställs mer på sin spets. Man ska inte göra någon skrämselpropaganda av det här, men det är ett starkt behov av att lära oss mer om hur vår exponering ser ut, och hur stora säkerhetsmarginalerna är, säger Ingvar Brandt.

Tesen att giftet orsakar demenssjukdomar har varit omdiskuterad och det finns kritiska röster. Lars-Olof Ronnevi är neurolog vid Karolinska sjukhuset. Han menar att man ska vara försiktig med att dra några slutsatser från studien.

– Det är en intressant observation men inte den slutgiltiga förklaringen till vad som orsakar sjukdomen Alzheimers. Man ska även komma ihåg att de handlar om att få sig stora mängder BMAA, som i fallet på Guam. Det är svårt att  föreställa sig att man kan få i sig så stora mängder via organismer från Östersjön, säger Lars-Olof Ronnevi.

Referens:

Visa

Cox et al. 2016. Dietary exposure to an environmental toxin triggers neurofibrillary tangles and amyloid deposit in the brain”, Proc. R. Soc. B. 283 20152397.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer