Varje år delas alternativa nobelpris ut för forskning som kan verka fånig men som ändå på något sätt ändå leder fram till ny och användbar kunskap. Foto: Wayne Parry/AP, Desmond Boylan/AP, Hannah McKa/Reuters

Alternativt Nobelpris för gubböron och krokodilbrottning

Publicerad

Årets alternativa nobelpris, IgNobel, delades ut vid en ceremoni vid Harvard universitetet. I år belönades forskning kring äldre mäns stora öron och varför det är en dålig ide att brottas med krokodiler före casinobesök.

Varje år delas alternativa nobelpris ut för forskning som kan verka fånig men som ändå på något sätt ändå leder fram till ny och användbar kunskap. Totalt delas tio IgNobel-priser ut i tävlingen, vars namn är en lek med orden Nobel och engelskans ignoble som betyder ungefär simpel, tarvlig eller ovärdig. Årets vinnare får 10 biljon i kontanter av den i stort sett värdelösa valutan Zimbabwiska dollar.

Öronen slutar aldrig växa

Den brittiska läkaren James Heathcote vann IgNobel-priset i anatomi för sin upptäckt att gamla män faktiskt har stora öron.

– Det är en stor ära, om än underlig, säger James Heathcote till nyhetsbyrån AP.

För studien mätte doktor Heathcotes öronlängden hos 200 patienter och fann att äldre män inte bara hade större öron utan att öronen fortsätter att växa efter 30-års åldern med ca 2mm per decennium. Även kvinnors öron fortsätter att växa men de är mindre från början. Dessutom syns stora öron hos äldre män tydligare eftersom de oftare har mindre hår.

– Det är något magiskt med att mäta öron, säger James Heathcote.

Den prisvinnande studie publicerades 1995 i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften British Medical Journal.

Två Nobelpristagare, Eric Maskin, 2007 och Oliver Hart, 2016 vid prisceremonin för årets alternativa Nobelpris, det så kallade IgNobel, för studien ”varför äldre män har stora öron”, Harvard University, Massachusetts, USA, 14 september 2017. Foto: Gretchen Ertl

Brottas inte med en krokodil

Det alternativa nobelpriset i ekonomi gick till två Australiensiska forskare som upptäckte att om du vill minimera dina förluster vid casinospel, ja då ska du inte brottas med krokodiler före besöket. 

Mattew Rockloff och Nancy Greer vid Queensland universitetet i Bundaberg placerade en en meter lång krokodil, med ihoptejpad mun, i famnen på personer som sedan försökte spela. Upphetsningen av att ha haft en stor reptil i famnen fick personer att satsa högre och därmed också förlora mer pengar.

Den här forskningen, precis som all forskning som belönas med alternativa Nobelpris, kan vid en första anblick verka fånig men den leder också fram till ny användbar kunskap.

– Detta var första gången någon studerat hur känslomässig upphetsning påverkar spelbeteende. Detta kan i framtiden hjälpa forskare att förstå andra problem som exempelvis spelberoende, säger Mattew Rockloff till AP.

LÄS MER: IG Nobel Prize till Lund igen

Förra året belönades två svenska forskare med Ignobel-priset: Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet, som upptäckt ”varför vita hästar är de mest hästbromssäkra hästarna” och författaren och biologen Fredrik Sjöberg, som fick litteraturpriset för ”sitt självbiografiska verk i tre volymer om njutningen av att samla flugor som är döda och flugor som ännu inte är döda”.

Fakta: Här är årets Ignobel-vinnare

  • Fysikpriset: Går till forskare i Frankrike och Singapore som undersökt om katter kan vara både solida och flytande, med hjälp av flödesdynamik.
  • Fredspriset: Regelbundet spelande på digeridoo kan vara en effektiv behandling mot sömnapné och snarkning, visar forskare från Schweiz, Kanada, Nederländerna och USA.
  • Ekonomipriset: Går till forskare från Australien och USA, som undersökt hur kontakt med levande krokodiler kan påverka en människas villighet att spela om pengar.
  • Anatomipriset: Går till brittisk forskare som gjort en medicinsk forskningsstudie med namnet ”Varför har äldre män stora öron?”.
  • Biologipriset: Går till japanska, brasilianska och schweiziska forskare som upptäckt att en grottlevande insekt både har penis och vagina.
  • Flödesdynamikpriset: Vad händer när en människa går baklänges och bär en kopp kaffe samtidigt? Det är något en forskare från Sydkorea/USA undersökt.
  • Nutritionspriset: Går till forskare från Brasilien, Kanada och Spanien som gjort en vetenskaplig rapport om mänskligt blod som en del av dieten hos en särskild fladdermusart.
  • Medicinpriset: Går till franska och brittiska forskare som använt sig av en avancerad metod att röntga hjärnan för att mäta i vilken utsträckning människor kan äcklas av ost.
  • Kognitionspriset: Många enäggstvillingar kan inte se vem som är vem på bild, har forskare från Italien, Spanien och Storbritannien kunnat visa.
  • Obstetrikpriset: Går till spanska forskare som visat att foster reagerar starkare när musik spelas upp i mammans vagina än om den spelas utanpå mammans mage.

Källa: Ignobel

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer