Analys: Ljusglimtar i coronamörkret – dödligheten lägre än tidigare

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Coronapandemin är ett maraton, inte en sprint, och när smittan återigen ökar är det lätt att tappa hoppet. Men det finns fortfarande ljusglimtar, skriver SVT:s vetenskapsreporter Therese Bergstedt.

Therese Bergstedt

Vetenskapsreporter

Även om antalet fall i Europa nu ökar, så är dödligheten än så länge lägre än i våras. Enligt Piotr Kramarz, forskningschef på europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, beror detta på flera saker. Många länder har byggt ut sin testkapacitet, vilket gör att allt fler med milda eller inga symptom alls upptäcks.

En annan förklaring är att sjukvården blivit allt bättre på att vårda covid-19-patienter, och vet mer om vilka åtgärder och behandlingar som fungerar.

Coronapandemin

Viruset stabilt

Att viruset inte tycks vara lika dödligt numera har föranlett spekulationer om att det kan ha muterat till en mildare, mer smittsam variant. Men enligt ECDC finns ännu inga säkra belägg för detta – tvärtom verkar viruset stabilt. Det är goda nyheter för vaccintillverkare, eftersom det är svårare att skapa ett skydd mot virus som förändras snabbt, och vaccinforskningen rusar fram i ett aldrig tidigare skådat tempo.

Tio vaccinkandidater har redan nått det sista, avgörande stadiet; fas tre-studierna, där vaccinerna testas på tiotusentals människor och jämförs med kontrollgrupper. Först när dessa studier är klara vet vi om något vaccin fungerar, vilket skydd det ger och om det är säkert. Om bara några veckor kan de första, avgörande resultaten presenteras.

Liknar andra virus

Även om SARS-CoV-2-viruset är helt nytt, så har det stora likheter med andra virus som infekterar våra övre luftvägar, säger Petter Brodin, som är läkare och forskar om människans immunsystem på Karolinska Institutet.

En isländsk studie visade nyligen att nio av tio som infekteras utvecklar mätbara antikroppar mot viruset, vilket är precis vad forskarna förväntat sig utifrån hur immunförsvaret fungerar.

Hur länge antikropparna finns kvar är däremot osäkert. Flera studier har visat att antikroppsnivåerna sjunker och till och med försvinner ur blodet efter några månader, vilket också är normalt och gäller även efter andra virusinfektioner.

Hur länge immuniteten varar är också osäkert. Ännu saknas tillräckligt med data, men då mycket talar för att immuniteten vid en covid-19-infektion i stora drag följer det som ses vid andra, liknande infektioner, så bör personer som genomgått infektionen ha ett visst skydd under åtminstone ett år, men troligen längre, enligt Petter Brodin.

Återinfektioner ovanliga

Den senaste tiden har det också kommit oroande rapporter om enstaka personer som redan haft covid-19 men nu blivit sjuka igen, bland annat ett svenskt fall. Det tyder på att alla inte utvecklar ett skydd mot viruset första gången de insjuknar, men enligt Petter Brodin verkar återinfektioner inte vara särskilt vanliga.

– Framförallt så ser vi inte många som blir mer sjuka andra gången och det är viktigt, säger han.

Allt mer kunskap om smittspridningen

Forskarna vet nu allt mer om hur viruset smittar och i vilka situationer. Det är främst i hemmet och på arbetsplatser, inomhus i rum med dålig ventilation och där människor pratar eller sjunger i närheten av varandra under längre tid som viruset sprids. Det gör att vi också vet hur vi ska skydda oss, genom att undvika dessa situationer så mycket det går, och att fortsätta  hålla avstånd och tvätta händerna.

Coronapandemin är som bekant ett maraton och inte en sprint. Vi vet fortfarande inte hur långt vi kommit i loppet, bara att det kommer vara uthålligheten som avgör resultatet.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Coronapandemin

Mer i ämnet