Att antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem hotar sjukvården över hela vår värld. Fram tills nu har man trott att antibiotikaresistenta bakterier främst selekteras fram i människor och djur som behandlas med höga doser antibiotika vid infektioner.

Nu vet man att det finns flera bidragande källor.

Uppsalaforskarna och professorerna Dan Andersson och Diarmaid Hughes publicerar nu forskningsresultat i tidskriften PLoS Pathogens som tyder på att de koncentrationer som finns i exempelvis sjöar, avlopp och vattendrag också leder till antibiotikaresistens.

– När människor eller djur behandlas med antibiotika så kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, berättar Dan Andersson vid Uppsala universitet.

Denna antibiotika sprids sedan ut i vatten och mark via avloppssystemet. I vissa fall kan ämnena förbli aktiva i miljön under mycket lång tid och därigenom öka halterna av antibiotikaresistenta bakterier. Bakterierna kan sedan i sin tur infektera människor och djur via till exempel livsmedel.

100 000 ton per år

Vi i Sverige beräknas stå för ett miljöutsläpp på 10 – 20 ton aktivt antibiotika varje år. Hur stor den siffran ser ut totalt över hela världen är oklart, men sannolikt rör det sig om mer än 100 000 ton per år.

Professor Dan Andersson menar att det kan vara läge att se över reningsrutinerna.

– Förutom att resultaten understryker betydelsen av generellt minskad antibiotikaanvändning så väcker de också frågan om huruvida man aktivt borde rena avloppsvatten från antibiotika för att reducera selektion för resistens i naturliga miljöer, säger Andersson och tillägger,

– Idag sker ingen sådan specifik rening och det är möjligt att resurser borde satsas på de metoder som finns tillgängliga för att inaktivera antibiotika som kommer till våra reningsverk via vatten.

Annelie Larsson, SVT Vetenskap