Äntligen dags för ”avfärd”

Uppdaterad
Publicerad

Idag, torsdag, stängs luckan bakom deltagarna i Mars 500-experimentet. I ett och ett halvt år ska de sitta instängda i några trånga moduler vid institutet för biomedicinska problem i Moskva.

Ombord finns sex deltagare; tre ryssar, en kines och två deltagare från den europeiska rymdflygstyrelsen, ESA.

Det handlar om att efterlikna en riktig rymdfärd så långt det är möjligt. 250 dagars resa till Mars, 30 dagar på planetens yta, där tre av deltagarna lever i en låtsas-landare, och slutligen 240 dagar tillbaka till jorden igen.

Mars 500

Under tiden ska deltagarna träna, utföra vetenskapliga experiment och sköta tekniskt underhåll precis som riktiga astronauter. De kommer också att utsättas för simulerade nödsituationer under ”resans” gång.

Liknande experiment har utförts tidigare, men aldrig under så här lång tid. Då var det mara frågan om att se vad som hände med deltagarna kroppsligen, men den här gången vill man i första han undersöka vad som sker med psyket under ett och ett halvt års isolering från familj och vänner.

Romain Charles, en av de europeiska deltagarna, säger att han har mötts av två olika reaktioner från människor i sin närhet; några tycket att han har valt rätt och stöttar honom helt och hållet – och några har fortfarande svårt att se vitsen med att frivilligt låta sig låsas in i 520 dagar.

– Min flickvän kommer nog aldrig att helt acceptera att jag har gett mig in på det här, säger han.

Forskarna följer deltagarna dag och natt via kameror som monterats upp i vartenda utrymme i modulerna, undantaget sovrum och toaletter.

Stefan Schneider är idrottsmedicinare från universitetet i Köln, och undersöker hur marsfararnas hjärnkapacitet varierar under resans gång.

I tidigare studier har man sett att förmågan att lära sig saker och att utföra komplicerade uppgifter minskar med tiden – men att detta går att påverka med till exempel fysisk träning.

– Hypotesen är att det ska fungera likadant nu, men ärligt talat vet vi inte ett dugg om hur deltagarna kommer att reagera under så här lång tid, säger han.

Berna van Baarsen är professor i medicinsk etik vid universitetet i Haarlem i Holland, och studerar hur astronauter reagerar på ensamhet. Hon tror att de psykologiska påfrestningarna skulle kunna leda till en katastrof under en riktig resa i ut i solsystemet – och att kunskaperna från Mars 500 är nödvändiga – även om det innebär vissa risker för deltagarna.

– Inom sjukvården gör vi medicinska experiment på patienter även om det inte alltid far väl av dem, och det är accepterat eftersom det sker i ett högre syfte, säger hon.

– Det här är samma sak. Om vi inte gör det här försöket får vi aldrig reda på hur människor reagerar på en lång resa i rymden, och vi behöver den här kunskapen om vi till exempel vill skicka folk till Mars i framtiden.

Benny Eriksson

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Mars 500

Mer i ämnet