För åtta år sedan råkade Jim Ewing ut för en klätterolycka som ledde till kronisk smärta i foten. Två år senare blev han den första som genomgick den nu kallade Ewingamputationen. Den möjliggör en robotprotes som styrs av hjärnan och ger ägaren en uppfattning om plats och rörelse för den konstgjorda kroppsdelen.

Ewingamputationen går i korthet ut på att avlägsna en kroppsdel utan att ta bort kontakten mellan de omgivande muskelparen. Den togs fram i samarbete med ett team på MIT i Boston som specialtillverkat de avancerade proteser som ersätter den borttagna kroppsdelen.  

Känsla för var protesen är 

När muskelparen kommunicerar får användaren en känsla av var i rummet protesen befinner sig och hur den rör sig – utan att titta på den. Det fenomenet kallas för proprioception.  

– Idén föddes tack vare att jag visste en del om hur rörelseapparaten fungerar och kommunicerar med nervsystemet. Hur kroppen styrs och hur robotar styrs. Jag visste också att själva drivkraften i biologiska system inte är en muskel, utan två, som jobbar i agonist–antagonistpar, säger Hugh Herr, professor i biofysik på MIT och ledare för det team som tagit fram protesen. 

Har utförts på fler 

I september 2021 hade den nya Ewingamputationen utförts på 24 personer. Man kan även anpassa amputationer på personer som tidigare fått standardamputeringar. Den första anpassningen gjordes 2020. 

Se hela Vetenskapens värld – Reservdelsmänniskan på SVT Play eller i SVT2 klockan 20:00 den 16 januari.