Björnforskning – om människor

Publicerad

Om vi människor ligger i samma ställning för länge kan vi drabbas av hjärtsvikt, blodproppar, benskörhet och vi kan få liggsår och förtvinade muskler. Men inte björnar. Vår reporter Malin Attefall följer just nu de björnforskare i Dalarna som söker svar på hur även vi kan komma till rätta med dessa problem.

Den skandinaviska brunbjörnen sover mellan fem och sju månader utan att äta, dricka eller utföra någon som helst fysisk aktivitet och utan att drabbas av några av de svårigheter som en människa skulle göra i samma situation. Björnforskningen kan ge oss ny kunskap om våra egna sjukdomar.

Ole Fröbert, kardiolog, överläkare och docent vid Universitetssjukhuset i Örebro leder studien ihop med flera medicinska specialister och forskare i det Skandinaviska Björnprojektet där de tittar på brunbjörnens biologi och jämför med människors.

– Syftet med studien är att undersöka biokemiska och fysiologiska förändringar i den skandinaviska brunbjörnen och jämföra den när den ligger i ide på vintern med ett aktivt tillstånd på sommaren. Vi tror att resultaten kan vara av betydelse för olika mänskliga sjukdomar. Studierna leder till mer kunskap om hjärtsjukdom, stamceller, benskörhet, fetma, diabetes, inflammation och antioxidantförsvar. Vi hoppas på nya behandlingsmetoder och läkemedel, säger Ole Fröbert.

Skandinaviska Björnprojektet
Det är det andra året som de far ut i vildmarken för att ta prover på vilda björnar. Forskningen är ett samarbete med det Skandinaviska Björnprojektet i Dalarna som förfogar över ett hundratal björnar med radiosändare. Alla undersökningar har genomgått etiskt prövning.

– Vi undersöker sex till tio björnar per år. Vi använder yngre hannar för att inte störa honor som har ungar. Även när de ligger i ide och sover får de en bedövningsspruta. Blodprovet tas från halsvenen och fettvävnader från ryggen. Dessa analyseras i 13 olika europeiska laboratorier. Under insomningen sätter vi en sändare på halsen för att kunna spåra upp samma björn igen. På sommaren fångas de in igen av Björnprojektets forskare via helikopter. Vilda björnar används därför att björn i djurparker har en annan biologi som är anpassat en mindre påfrestande tillvaro, säger Ole Fröbert.

Trombyl i blodet
Ole Fröbert arbetar med hjärt- och kärlsjukdomar som är en av de vanligaste dödsorsakerna i vår del av världen. I sin forskning på björnar kommer han att studera hur björnens blodplättar levrar sig.

Han har funnit att björnar i vinteride utvecklar ett slags trombyl, blodförtunnande medel i blodet. Genom att testa olika molekyler från björnens blod försöker han hitta koden till hur vi kan förklara fenomenet.

Omvandlar fett till brosk och ben
Forskargruppen odlar också stamceller som de tagit från björnens fettvävnad. Fettvävnaden rymmer stamceller som är benägna att omvandlas till brosk eller ben. Det skulle kunna vara en förklaring till varför björnen inte drabbas av benskörhet.

– Blodprov från människor kommer att användas som jämförelse i vissa studier och fett från människor som genomgår fettsugning kommer att användas för jämförelser i studierna om stamceller. Vi kommer också att jämföra blod och vävnader från olika patientgrupper, förklarar Ole Fröbert.

Se vårt reportage i Vetenskapens värld nu på måndag

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer