Blinda tar sig fram med hjälp av hörseln

Uppdaterad
Publicerad

Daniel Kish och Anderz Malgodal har varit blinda sedan barndomen. Med hjälp av en metod som kallas ekolokalisering kan de navigera tryggare i vardagen. De cyklar och går precis som seende människor.

En del djur, som fladdermöss och delfiner, ”ser” med hjälp av ljud och det gör faktiskt en del blinda människor också. Amerikanen Daniel Kish förlorade synen när han var ett år gammal på grund av cancer i ögats näthinna. För att läsa av sin omgivning började han göra klickljud med munnen. 

Genom att lyssna på hur ljuden studsar mot objekt runtomkring honom kan han skapa en bild av hur miljön ser ut. Metoden kallas ekolokalisering och innefattar även andra ljud som personen skapar eller ljud som omgivningen gör. 

Cyklar och kör snöskoter

Daniel Kish kan med hjälp av de här klickljuden ta sig fram på cykel. Det ser han som ett sätt att öka medvetenheten om att hjärnan kan anpassa sig och att vi kan göra mer än vi tror. 

– Det finns ingenting som gör att man känner sig friare än att kunna navigera tryggt i alla miljöer under alla omständigheter, säger Daniel Kish, i en film som sänds i Vetenskapens värld.

Svenske Anderz Malgodal navigerar också med hjälp av ekolokalisering. Han förlorade synen när han var sex år gammal till följd av en olycka. Det hindrade honom inte från att köra minicross, vilket han tror har gjort att han blivit så bra på att orientera sig med hjälp av ljud. I dag underhåller han sitt brinnande motorintresse genom att bland annat köra snöskoter på vintrarna. 

– Jag brukar säga att förlora synen är det bästa som hänt mig. Sedan den dagen har jag kunnat koncentrera mig på mina andra sinnen fullt ut, och jag har då inte haft några problem med synen, säger han till SVT Vetenskap och skrattar. 

Anderz Malgodal har ett stort motorintresse och kör bland annat snöskoter i hans hemtrakter under vintrarna. Han orienterar sig då med hjälp av ekolokalisering. Foto: SVT

Metoden sprider sig

Anderz Malgodal tar sig fram med hjälp av både klickljud och ljud från omgivningen, men även med hjälp av andra metoder.  

– Jag gör diskreta klickljud samtidigt som jag samlar in andra ljud från omgivningen för att få en uppfattning av hur miljön ser ut, och bygger en kartbild inom mig själv. Jag känner också av som olika energier från föremål i omgivningen, som värme och tryck, vilket hjälper mig att skapa en bild, säger han. 

För en del år sedan var det få som förstod vad Anderz Malgodal och Daniel Kish menade med ekolokalisering. Nu börjar det bli en spridd metod. 

– Idag studerar forskare det, det finns instruktörer som vill lära sig och lära ut det, och det finns blinda människor som vill lära sig det, säger Daniel Kish.

Träna upp förmågan

Mats Nilsson, ljudforskare från Stockholms universitet, driver just nu ett forskningsprojekt om ekolokalisering. Syftet är att lära sig mer om hörselsinnet och ta reda på hur man lär sig det på bäst sätt.

– Majoriteten av våra blinda forskningsdeltagare använder sig av ekolokalisering i form av ljud från omgivningen och hur de studsar mot olika objekt. Det är färre som använder klickljud, säger Mats Nilsson till SVT Vetenskap. 

På lång sikt tror han att forskningen kan användas för att utveckla bättre träningsprogram för blinda. 

Mats Nilsson och hans forskarkollegor vill lära sig mer om hörselsinnet och hur man lär sig ekolokalisera på bästa sätt. Foto: Cecilia Bruzelius/Stockholms universitet

Anderz Malgodal är säker på att det går att träna upp förmågan att ekolokalisera. När han var yngre lärde han seende kamrater att cykla med förbundna ögon.

– Det är spännande att det forskas på och att ekolokalisering får ett större fokus. För barndomsblinda kommer det ofta naturligt men för nyblinda är det ett bra verktyg att känna till, säger han. 

Se reportaget om ekolokalisering och mer ljudforskning i Vetenskapens värld måndagen den 27 november klockan 20:00 i SVT2 och SVT Play. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.