En ny studie av ben visar att förhistoriska kvinnor hade starkare armben än dagens kvinnliga elitidrottare, som roddare. Foto: SVT/Cambridge University

Forskarnas upptäckt: Bondkvinnor starkare än elitidrottare

Uppdaterad
Publicerad

Den som utövar rodd måste ha mycket styrka inte minst i armarna för att få kraft i årtagen. Men nu blir de kvinnliga elitidrottarna brädade av en otippad motståndare som träder fram ur det förflutna – förhistoriska kvinnor. En ny benstudie visar att de hade ännu starkare överarmar.

Forskare har tittat på överarmsben och skenben från kvinnor som levde i Centraleuropa under stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det handlar om en period som spänner över 6.000 år av jordbruk. 

Studien, som publiceras i Science Advances, visar att de förhistoriska kvinnorna hade starkare överarmar än de flesta levande kvinnorna, till och med starkare än roddarna. Kvinnorna som levde under stenåldern hade armben som var ungefär 16 procent starkare jämfört med kvinnorna som utövade rodd.

Flera olika sporter

Forskarna har jämfört benen från de förhistoriska kvinnorna med bengeometrin hos levande kvinnor som utövar olika sporter, som rodd, långdistanslöpning och fotboll.

De nu levande kvinnorna som rekryterades till studien är av europeiskt ursprung och bor i Storbritannien. Idrottarna rekryterades genom olika klubbar. Studien innehöll också en kontrollgrupp.

Kvinnor från roddklubben vid Cambridge University deltog i studien. Foto: Cambridge University

”Dold historia”

Forskarna skannade de förhistoriska benen och använde 3D-teknik för att få fram ett tvärsnitt. Röngtenbilder av de levande kvinnornas ben gav en uppskattning av benstyrkan.     

– Våra fynd bidrar till att lyfta fram den dolda historien om kvinnors arbete i förhistorien och deras stora bidrag under årtusenden av jordbruk. Det här arbetet var förmodligen mer intensivt jämfört med det som krävs av en kvinna som utövar rodd i vårt samhälle, säger Alison Macintosh, forskare inom arkeologi vid Cambridge University i Storbritannien.

Stor variation

Undersökningen visar samtidigt att det fanns en stor variation i styrka när de tittade på underbenen från de förhistoriska kvinnorna. 

– Benstyrkan varierade mycket och omfattade nästan hela spektrat av värden som vi såg hos de nu levande kvinnorna, som var alltifrån relativt stillasittande till maratonlöpare. Det tyder på att kvinnor ägnade sig åt många typer av aktiviteter som belastade deras skenben på olika sätt, säger Alison Macintosh.

Många uppgifter

Alison Macintosh föreställer sig att det var flera olika arbetsuppgifter som byggde upp de historiska kvinnornas styrka, som att plantera grödor, skörda och mala mjöl för hand. De hade förmodligen också en rad andra sysslor inom jordbruket, som att ta hand om djur, mjölka och ta tillvara mjölk och kött. Troligtvis har de också tillverkat textilier av ull, gjort keramik och sålt varor. 

– Vi misstänkte redan att kvinnor utförde mycket manuellt arbete i de här jordbrukarsamhällena, och de levande kvinnorna hjälper oss att få en större förståelse för hur mycket de måste ha bidragit, säger Alison Macintosh.

Det var olika typer av sysslor som byggde upp de förhistoriska kvinnornas styrka. Foto: SVT

Kan ge ny kunskap

Anna Kjellström, osteolog vid Stockholms universitet, håller med om att resultaten är överraskande. Hon hoppas att forskargruppen går vidare och gör större jämförande studier, där hänsyn tas till sociala och ekonomiska skillnader mellan olika grupper av kvinnor. Sådan här forskning kan nämligen lära oss mer om hur kvinnor har levt.

– Kvinnor utgör hälften av mänskligheten och deras aktiviteter i förhistorien har länge ansetts vara diffusare än mäns och därmed svårare att tolka, säger Anna Kjellström. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.