”Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen”, sa statsminister Stefan Löfven (S) när han 2019 presenterade en ny satsning mot narkotikabrottsligheten och ”Det är i stor utsträckning överklassen som håller igång narkotikahandeln i storstadsområdena. Det är belagt.”, skrev justitieminister Morgan Johansson (S) strax därefter.

Även om statistiken redan då pekade mot att det saknades grund för påståendena, fanns få fakta om saken. Men nu har alltså CAN djupdykt i frågan om hur narkotikaanvändningen skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper.

Slutsats: Det finns inget stöd för att en enskild socioekonomisk grupp skulle bidra specifik mycket till efterfrågan på narkotika i Sverige.

– Nej, man kan inte säga att någon grupp står för en majoritet av efterfrågan. Och det ska också sägas att den högre socioekonomiska gruppen ligger relativt lågt, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN.

Små skillnader

Om någon grupp sticker ut är det snarare den där människor med lägst utbildning, sysselsättning och inkomst finns, och där narkotikaanvändningen enligt rapporten är vanligare jämfört med grupper med högre inkomst och utbildning.

Men skillnaderna är små och om man till exempel jämför grupper med olika utbildningsnivå är skillnaderna endast signifikanta när det kommer till användning av olagliga narkotikaklassade läkemedel, där gruppen med lägst utbildning sticker ut.

Tittar man istället på andra illegala droger som cannabis, kokain, ecstasy, hallucinogener, amfetamin och opioider finns ingen signifikant skillnad i användning mellan grupperna.

Fler problematiska användare längre ner

Men om man utgår från inkomst blir skillnaderna tydligare. Användningen var klart vanligare bland de 20 procent som tjänade minst, jämfört med resten av grupperna. Det visade sig också att narkotikaanvändningen var mer frekvent bland de med lägst inkomst.

För cannabis, Sveriges i särklass vanligaste illegala drog, stod gruppen med lägst inkomst för nästan hälften av alla användningstillfällen. Ett liknande mönster syntes även för annan narkotika, vilket med största sannolikhet betyder att det finns fler problematiska användare i den gruppen jämfört med de med högre inkomst och utbildning.   

– Det här var det tydligaste resultatet, att människor i den lägsta gruppen använder narkotika oftare än i andra grupper, säger Mats Ramstedt.