– En korp har ju lika många nervceller i huvudet som en makak, en liten apa på ungefär 15 kilo. Men ändå kan den lösa problem som en makak inte kommer in närheten av. Korpar är på så sätt mer lika schimpanser, säger Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi vid Lunds universitet.
Fler nervceller per gram
Experiment inom neurobiologin tar oss en bit på vägen i att förstå hur korparna kan ha dessa märkvärdiga förmågor, trots sin ringa storlek – korpar har väldigt tätt mellan sina nervceller i hjärnan.
Trots att schimpansen har fler nervceller totalt sett i de delar av hjärnan där mycket av den komplexa kognitionen äger rum, visar det sig att korpen har fyra gånger så mycket nervceller per gram i sin hjärnbark, eller pallium som det heter hos fåglar.
– Väldigt förenklat skulle man alltså kunna säga att fåglar generellt får in extremt mycket processorkraft i sin lilla hjärna. Nu pågår forskning kring exakt hur dessa kopplingar ser ut. Till exempel vilken roll den här nervcellstätheten spelar för hur snabbt information kan ta sig fram i hjärnan, säger Mathias Osvath.
Två stora genombrott
Samtidigt som studier som visar att korpen har en väldigt nervcellstät hjärna, så har det under förra året också kommit två forskningsgenombrott som handlar om vad just korpar och schimpanser rent kognitivt klarar av.
I bägge studierna visar man hur både schimpanser och korpar har det som på engelska brukar kallas för Theory of Mind; i detta fallet har det handlat om huruvida andra djur, förutom människor, har förmågan att tillskriva andra individer mentala tillstånd.
Detta är något som kognitionsforskare har undersökt i flera decennier, men det har varit väldigt svårt att visa.
– Det är ju väldigt lätt att tro att min hund förstår ganska mycket om mig. Men rent forskningsmässigt måste det ju visas; hur den förstår saker och vilken typ av information den använder. När det kommer till att tillskriva andra individer mentala tillstånd har man än så länge bara lyckats visa det på korpar, schimpanser och orangutanger, säger Mathias Osvath.
Senaste gemensamma förfader: 320 miljoner år sedan
Korpar och schimpanser skiljdes åt för hela 320 miljoner år sedan. Det gör de här upptäckterna extra intressanta, enligt Mathias Osvath.
– Det innebär att det fenomenet vi kallar ”tänkande”, det vill säga att kunna planera, att minnas och så vidare, har utvecklats på var sitt håll, oberoende av varandra. Det leder ju in en på frågor om de olika systemen i deras hjärnor fungerar på liknande sätt, eller är grunderna helt olika trots att de kognitiva förmågorna är snarlika? Det är spännande frågor som forskare från många olika forskningsfält är nyfikna på, säger Mathias Osvath.
I Vetenenskapens värld 20.00 i SVT2 måndag visar vi ett reportage om de smarta djuren.
Referens: Seweryn Olkowicz et al. Birds have primate-like numbers of neurons in the forebrain. PNAS, 2016. DOI: 10.1037/pnas.1517131113