Lev längre och må bättre med ett glas vin om dagen – är det verkligen sant? Faktakollen reder ut! Foto: TT

Därför är påståendet om att alkohol kan vara nyttigt mestadels fel

Uppdaterad
Publicerad

Skyddar ett glas vin om dagen hjärtat eller är det tvärtom skadligt för din hälsa? Att följa rapporteringen kring alkohol och hälsa kan vara förvirrande, men faktum är att påståendena om alkoholens positiva hälsoeffekter är kraftigt överdrivna.

Att stora mängder alkohol är skadligt är alla överens om – men hur är det med det måttliga drickandet?

Påståendet att ett glas vin eller en öl, förutom att vara gott eller ge välbehövlig avslappning, kan vara nyttigt har blivit en sanning för många och har upprepats av såväl läkare som forskare, alkoholindustrin och media.

Faktakollen

Och visst, många studier har visat att de som dricker måttliga mängder alkohol lever längre. Det finns också studier som visat att den som dricker måttligt har lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2 och demens än personer som inte dricker alls eller dricker mycket.

Samma sommar, samma tidning – vitt skilda budskap.

Sjuka nykterister ställer till det

Men det finns problem med studierna som visar att alkohol kan vara nyttigt.

Ett av dem handlar om att jämföra människor som inte dricker alls med människor som dricker måttligt. I många studier kan nämligen gruppen som inte dricker bestå av både de som aldrig druckit och de som slutat dricka – och slutat dricka har man ofta gjort av en anledning. Till exempel på grund av alkoholproblem eller sjukdomar som cancer och högt blodtryck.

Människor tenderar helt enkelt att dricka mindre i takt med att deras hälsa försämras och jämför man då sjuka nykterister med friska lagomkonsumenter kan man få en illusion av att det är bättre att dricka lite alkohol än inget alls.

Just detta visade en forskargrupp när man 2016 analyserade resultaten från 87 studier som kopplat ihop måttligt drickande med hög medellivslängd. När forskarna tog hänsyn till problemet med att jämföra måttliga drickare med de som inte drack alls, försvann nämligen den positiva effekten av alkoholen.

De som dricker lagom mår bättre från början

Även gruppen måttliga drickare sticker ut.

De som klarar av att dricka måttligt kan nämligen tillhöra en grupp vars hälsa redan från början är bättre. De kanske äter bättre, rör sig mer, har bättre psykisk hälsa, social ställning och gynnsammare gener – faktorer som alla kan påverka risken att drabbas av sjukdomar och förtidig död.

– Det måttliga drickandet är en markör för god hälsa, snarare än att hälsan kommer från det måttliga drickandet, säger Sven Andréasson, en av Sveriges ledande alkoholforskare, som 2016 publicerade en litteraturöversikt där man kritiserade den forskning som kopplar måttligt drickande till god hälsa.

Vad är sanningen bakom rubrikerna?

Omöjligt bevisa att alkoholen ligger bakom

Ett annat problem är att alkoholforskningen förlitar sig på så kallade observationsstudier där man följer människors alkoholvanor över tid och sen tittar på hur många som drabbas av olika sjukdomar.

Metoden har sina fördelar – till exempel att man kan följa väldigt många människor under lång tid och hitta risker för ovanliga sjukdomar – men slutsatserna kan bara landa i mer eller mindre starka samband. Att slå fast exakt vad som orsakat sjukdomen går inte.

Det finns också en risk att man missar att räkna med faktorer som kan leda till felaktiga slutsatser. Till exempel fysisk aktivitet, kost, ålder, socioekonomisk status och socialt umgänge – ja allt som kan påverka hälsan förutom alkoholen i sig.

Det är just det här som är problemet med forskning på alkohol. Man kan försöka att kontrollera för så många faktorer som möjligt, men det är ändå en stor risk att många betydelsefulla missas.

– Och i flertalet studier som visat på positiva effekter har vi en mängd bakgrundsfaktorer som man inte lyckas fånga in – och när man sen gör det, krymper den förmodande skyddande effekten av måttligt drickande, säger Sven Andréasson.

Skadorna då?

Ok, bevisen för att måttligt drickande är nyttigt är minst sagt svajiga, men hur onyttigt är det då?

Vi kan börja med den stora bilden.

Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen WHO bidrog alkohol till mer än tre miljoner människors död 2016, vilket är drygt fem procent av alla dödsfall det året. Närmare 29 procent av dödsfallen berodde på skador i samband med olyckor, till exempel trafikolyckor kopplade till alkohol.

Och den senaste forskningen?

I år har det publicerats två stora internationellt uppmärksammade studier (här och här) i medicintidskriften The Lancet, som visat att även små mängder alkohol innebär förhöjd risk för en rad sjukdomar och att måttligt drickande inte alls är nyttigt.

Om många rubriker tidigare kopplat ihop måttligt drickande med god hälsa såg vi nu en tvärvändning:

Slutsatsen: Ju högre konsumtion av alkohol desto större risk för en rad sjukdomar enligt studierna. Man visade också att den lilla skyddande effekt måttligt drickande kan ha på vissa hjärtsjukdomar som akut hjärtinfarkt spelar liten roll i sammanhanget då risken samtidigt ökar för andra sjukdomar som hjärtsvikt, högt blodtryck och hjärnblödning, men även för en rad cancersjukdomar.

Rubriker om risken med måttligt drickande kan vara minst lika onyanserade som rubriker som påstår att alkohol gör oss friska.

Anledning att vara skeptisk

Det som dock inte kom fram i medierapporteringen var att det handlade om väldigt små riskökningar för de som drack måttligt, under tio standardglas i veckan, och många kritiker lyfte fram problemet med att fokus nu hamnat på de som drack lite, snarare än på dem som drack mycket.

Precis som studierna som visat på positiva effekter av alkohol finns det även begränsningar i de två studierna som publicerades i The Lancet.

Det handlar åter om observationsstudier och det är omöjligt att ta hänsyn till alla livsstilsfaktorer som påverkar sjuklighet och dödlighet. Riskerna som kommer fram gäller dessutom endast på befolkningen i stort och det kan vara svårt att ge individuella råd kring alkohol baserade på dem.

Foto: SVT Design

”Inte ens de mest rabiata hälsoförespråkarna”

För människor påverkas olika av alkohol och alkohol är bara en faktor bland tusentals som påverkar vår hälsa. Att då göra sina val utifrån forskning som inte kan slå fast orsakssamband eller utifrån skräckrubriker i media är inte helt optimalt.

– När det kommer till alkohol måste man göra en individuell bedömning. Ta högt blodtryck till exempel, en del kan dricka hur mycket som helst utan att det händer något medan andra får en blodtrycksförhöjning redan efter ett glas vin om dagen, säger Sven Wåhlin, läkare på Beroendecentrum i Stockholm.

– Man ska inte gå på att alkohol är nyttigt för hälsan men om man tycker att det är trevligt att dricka ska man dricka måttligt och gärna ha lite kunskap om lågriskkonsumtion, speciellt om man är en person som tål mycket alkohol, fortsätter han.   

Även Sven Andréasson landar i att man kommer långt med sunt förnuft.  

– Om man bara tänker på hälsan, drick ingenting. Men det tror jag inte ens de mest rabiata hälsoförespråkarna menar. Vi väljer att göra angenäma saker väl medveten om att det kanske inte är jättehälsosamt och ett glas vin kan förhöja livskvaliteten för många.

Sammanfattning: Påståendet om att måttligt drickande kan minska risken för en rad sjukdomar dyker upp titt som tätt, men är mestadels fel. Forskningen som ligger bakom rubrikerna har flera svagheter. Bland annat att man ofta jämfört friska som dricker måttligt med sjuka nykterister, vilket fått det att se ut som att det är bättre att dricka lite än inget alls.

Samtidigt har flera stora studier visat att riskökningen för många sjukdomar börjar redan vid måttligt drickande. Dock ska man ha med sig att den riskökningen är väldigt liten för de allra flesta.

Det är alltså på sin plats att vara skeptisk såväl till rubriker som påstår att alkohol minskar risken för exempelvis cancer som till rubriker som påstår att ett glas vin förkortar livet med 30 minuter.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från politiska makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

Hur mycket alkohol kan man dricka egentligen?

  • Risken för skador av alkohol ökar gradvis med ökande konsumtion. Det finns ingen tydlig gräns för vad som är riskfri alkoholkonsumtion eller inte.
  • Risken för skador varierar mellan individer, över ålder och beroende på situation och dryckesmönster. Det är därför svårt att ge generella budskap om hur mycket alkohol en individ kan dricka med låg risk.
  • Friska män och kvinnor bedöms generellt ha en låg risk för skador vid en konsumtion under tio standardglas alkohol i veckan.
  • Att dricka sig berusad innebär alltid en risk och den allmänna rekommendationen är därför att dricka mindre än fyra standardglas under ett dryckestillfälle.
  • Daglig alkoholkonsumtion, även måttliga mängder, kan öka risken för beroendeutveckling.

Källa: Alkoholkonsumtion och risknivåer. Kunskapsunderlag och förslag till rekommendationer. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins, Stockholms läns landsting

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Faktakollen

Mer i ämnet