Mannen på bilden medverkar i Vetenskapens Värld. Han har en lång historik av våldsbrott bakom sig och talar ut i kvällens program.

Därför blir vissa våldsbrottslingar

Uppdaterad
Publicerad

En av världens mest omfattande forskningsstudier på människor visar att en viss gentyp ökar risken att utveckla en våldsam personlighet. Utlösaren är enligt forskarna svåra upplevelser i barndomen.

På Nya Zeeland har forskare följt över 1000 människor födda 1972 under 40 års tid, och den så kallade Dunedinstudien är en av de mest använda i forskning kring hur arv och miljö påverkar våra liv. Det gigantiska datamaterialet studeras av forskare över hela världen och studien är ett pågående forskningsprojekt.

En av de mest kontroversiella slutsatserna från den här forskningen kopplar en särskild gen till våldsbrottslingar.

Arv och miljö går hand i hand

I gentester av en familj med en lång historik präglad av våld upptäcktes ett mönster –  de våldsamma männen hade alla en kort variant av gentypen MAOA. Den här genen reglerar vårt humör, beteende och stresstolerans och i Dunedinstudien kunde forskarna se att de män som hade en kort MAOA-gen hade låg frustrationstolerans och blev extremt aggressiva vid minsta provokation.

– Men bara att ha den här genvarianten räcker inte för att bli våldsbrottsling. En kort typ av den här genen finns hos en tredjedel av alla människor, så genen kan inte själv förklara våldsamt beteende, säger Terrie Moffitt biträdande forskningschef Dunedinstudien.

En vändpunkt i forskningen blev när forskarna kunde se att den underliggande mekanismen för våldsamt beteende är att särskilda omständigheter måste utlösa genen.

– Om man tittade på de män som hade riskversionen av genen MAOA och som också hade blivit svårt misshandlade under uppväxten visade hela 85 procent någon form av ett antisocialt beteende i vuxen ålder, säger Richie Poulton forskningschef för Dunedinstudien.

Väcker nya frågor

Forskarna menar att det inte är enbart en nackdel att bära på den här typen av MAOA-gen. Vissa människor som bär på genen och som lever i en gynnsam miljö kan istället utveckla konstruktiva och kreativa egenskaper.

– En viss gen som gör människor sårbara, är samtidigt en gen som kan göra människor lyckliga när omständigheterna är bra, just för att de människorna kan dra mest nytta av den, säger Jan Belsky, professor i utvecklingspsykologi.

Forskningen väcker nya frågeställningar kring hur den här typen av studier kan användas och när insatser bör sättas in för att motverka att människor hamnar fel i livet.

Se mer om personlighet och kopplingen mellan arv och miljö i Vetenskapens världs sommarrepris, i kväll 24 juli 20:00 i SVT 2 och SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.