Det kan vara svårare än vi tror att stoppa något som vi redan har påbörjat. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Neuron. 

Forskare har testat försökspersoner och deras förmåga att stoppa en rörelse som de redan har satt i gång. Samtidigt har de gjort mätningar av hjärnaktiviteten och fått en tydligare bild av hur olika delar i hjärnan kommunicerar för att avbryta en pågående aktivitet. 

De har sett att det är ganska komplicerade processer i hjärnan som gör att vi kommer fram till att antingen avbryta eller fortsätta. Det är helt enkelt fler områden i hjärnan än vi tidigare har trott som deltar i arbetet.

Hjärnan utvärderar risken

En av hjärnforskarna bakom studien, Kitty Xu vid Johns Hopkins University, förklarar vad som händer i hjärnan när vi trampar på is trots att vi inser att vi kan halka.

– Det är en ganska komplicerad process som består av tre steg. I steg ett upptäcker vi faran, i det här fallet en isfläck. Den här upptäckten fungerar som en stoppsignal till hjärnan. I nästa steg gör din hjärna en tolkning av signalen. Hjärnan gör en snabb utvärdering, antingen borde du undvika isfläcken eller så är risken att du halkar och skadar dig acceptabel. Om hjärnan bestämmer att du bör undvika att gå på isen skickas signaler till dina muskler att de ska ändra sina rörelser, säger hon.

Svårt för äldre och beroendesjuka

Enligt Kitty Zhe Xu är människor olika bra på att ändra sina pågående rörelser. I sina experiment har de sett att äldre och personer med beroendesjukdomar har svårare att ändra vad de håller på med. Men det kan gå att träna upp förmågan, till exempel med hjälp av fysisk aktivitet.

– Det kan hjälpa att försöka vara mer uppmärksam på omgivningen för att upptäcka faror som gör att vi kan ta rätt beslut, ändra rörelsen eller fortsätta som vanligt. Ett annat sätt kan vara fysisk träning, att göra musklerna smidigare och starkare för att bättre kunna svara på hjärnans beslut. Vi har sett att exempelvis tennis- och baseballspelare är bättre på att snabbt ändra sina planerade rörelser, säger hon.

Hur kan personer med beroendeproblem bli hjälpta av er forskning?

– Ju snabbare deras hjärnor kan avbryta planen på att dricka eller ta en drog, desto större är sannolikheten att de lyckas. Om vi lär oss hur hjärnan kan avbryta planerade aktiviteter kan det också hjälpa oss att förstå beroendesjukdomar bättre.