Sömnen kan påverkas av nya miljöer. Foto: Gorm Kallestad/TT

Därför sover du sämre borta

Uppdaterad
Publicerad

Ska du sova på en ny plats för första gången kan du räkna med att du inte kommer att känna dig utsövd. Det beror på att en del av din hjärna håller sig mer aktiv, visar ny forskning.

Det kallas ”första natten-effekten”, och innebär att din sömnkvalitet försämras.Det kan till och med kännas som om du inte sovit alls, trots att dusovit lika länge som vanligt.

Nu har forskare vid Brown Universitykommit på varför vi sover sämre första natten på ett nytt ställe.

Hjärnan håller vakt

Totalt deltog 35 personeri studien, och genom att undersöka hur deras hjärnaktivitet förändrades under olikasömnstadier upptäckte forskarna att det fanns en tydlig skillnadmellan den högra och vänstra delen av hjärnan.

Trots att deltagarna sov fortsatte den vänstra hjärnhalvan att vara aktiv, den befann sig alltså bara i ytligare sömn.

Det verkar alltså om den vänstra delen av hjärnan, så att säga, håller vakt i en ny miljö. Något som innebär att den inte får samma möjligheter till vila som den högra hjärnhalvan.

Den andranatten försvann den här skillnaden i hjärnaktivitet, vilketforskarna tror kan bero på att hjärnan då anpassat sig. 

Även hos många andra djur

– Den här studien är ett riktigt genombrott, eftersom den för första gången visar att den högra och vänstra delen hjärnan inte når samma grad av sömn när människor befinner sig i djupsömn, säger sömnforskaren Christian Benedict vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

– Det är ett bevis för att hjärnan kan prioritera vissa delar för sömn, medan andra delar har en ytligare sömn,

Vi människor är inte ensamma om den här förmågan. I naturenär det vanligt att djur har en liknande asymmetrisk hjärnaktivitetunder sömnen.

Ett exempel är delfinen, som med jämna mellanrummåste upp till ytan och hämta luft. Det gör att det ärlivsnödvändigt för delfinen att endast hälften av hjärnan sover, såatt den kan få sammanhållande sömnperioder trots sitt andningsbehov. Även fåglar har en liknande halvsömn, vilket är ett viktigt skydd i en riskabel miljö.

Skyddade mot faror

Christian Benedict menar att det här troligtvis har varit enviktig hjärnmekanism för människan tidigare i historien, då det varviktigt att inte sova för djupt i nya miljöer där det kunde luradiverse faror.

Men i dag ser han det snarare som en negativegenskap som gör att vi kan förlora värdefull sömn:

– Vi kan jufundera över om det även kan sättas i relation till stress.Psykologisk stress, jobbstress. Många har i dag stora problem attsova. Det skulle vara intressant att studera om även stress kanleda till den här typen av respons, där hjärnan fortfarande ärhalvt aktiv när vi sover, säger han.

Christian Benedict säger attdet man kan göra för att motverka den här typen av halvsömn är attha tydliga sovvanor, även när vi ska lägga oss på en främmandeplats:

–  Man kan säkert lära sig att anpassa sig till att sova på nya platser. Det handlar om vilka sovrutiner man har. Så länge du upprätthåller dessa rutiner, så ökar du chansen att båda höger och vänster delen av hjärnan slappnar av och i samma utsträckning når den så viktiga återhämtande djupsömnen.

– Något så enkelt som en kudde hemifrån kan nog också göra det enklare att finna sig tillrätta på en ny plats.

Läs mer:

Tamaki et al.: ”Night Watch in One BrainHemisphere during Sleep Associated with the First-Night Effect inHumans”, Current Biology, DOI: org/10.1016/j.cub.2016.02.063

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.