Forskare försöker ta reda på varför så många män och pojkar tar sitt liv, i hopp om att kunna hitta lösningar för att förhindra. Foto: Pixabay

Därför tar fler män än kvinnor livet av sig

Uppdaterad
Publicerad

Tre fjärdedelar av alla självmord begås av män eller pojkar. Det kan finnas många förklaringar till att en individ väljer att ta sitt liv. Men om man tittar på gruppnivå finns det ändå några faktorer som kan ligga bakom att fler män än kvinnor tar sitt liv, enligt forskningen.

I Sverige är självmord den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år. Många suicidforskare frågar sig vad som egentligen ligger bakom att 70 procent av alla självmord begås av män och pojkar.

För att man ska kunna förhindra självmorden krävs nämligen kunskap om orsakerna. Det går bara att dra slutsatser på gruppnivå eftersom alla individer är unika. Men ser man till män som grupp har det visat sig att en del av svaret kan ligga i valet av metoder. När män bestämt sig för att ta sitt liv väljer de oftast dödligare metoder än vad kvinnor gör.

Högre smärttolerans

Att män oftare väljer sådana metoder kan enligt Rory O´Connor, professor och suicidforskare vid University of Glasgow, bero på att deras smärttolerans generellt är högre än kvinnors.

– Vi har tittat på både kvinnor och män som försökt ta livet av sig och sett det här. Vi tror att det har att göra med att män generellt utsätter sig för fler risker och skadar sig oftare, säger han i en dokumentär som sänds i Vetenskapens värld.

Pratar bara med partnern

Men Rory O´Connor ser också en förklaring i att många män inte har ett kontaktnät där de vågar be om känslomässigt stöd vilket kvinnor tenderar att ha.

– Väldigt hårdraget så delar män generellt bara med sig av sina känslor och får känslomässigt stöd av sin partner. Så om relationen av någon anledning tar slut blir han i värsta fall helt känslomässigt isolerad, säger han.

Ensam är stark

Ullakarin Nyberg, psykiater vid Norra Stockholms psykiatri och suicidforskare vid Karolinska institutet, berättar att det här också gör att män reagerar starkare på förluster eftersom de sällan tillåter sig att finna stöd i andra. Och att män sällan pratar om sina känslor med andra gör att de saknar ett språk för hur de mår psykiskt.

– Man skäms ofta över att prata om sina känslor. Ensam är stark och man är rädd att definieras som en psykiskt sjuk person. Symptom som värk i kroppen och sömnproblem tror man är det stora problemet när det i själva verket kan vara en underliggande depression, säger hon.

Fråga rakt ut

Både Rory O´Connor och Ullakarin Nyberg säger att det finns stöd för att man faktiskt kan skydda en person genom att ställa frågan om denne har självmordstankar rakt ut.

– Eftersom det förhoppningsvis kan ge personen det stöd och hopp som denne behöver samt en känsla av att bli bekräftad och att någon bryr sig, säger Rory O´Connor. 

Se mer om orsakerna bakom manliga självmord och hur forskningen visar att vi kan förhindra dem i Vetenskapens värld måndagen den 19 november i SVT 2 eller på SVT Play.

Till dig som har självmordstankar

Om du mår dåligt och tänker att du inte orkar leva eller har tankar på att ta ditt liv, då ska du inte hålla det för dig själv utan prata med någon. Ring till exempel något av numren nedan. Du kan vara helt anonym när du ringer. Även du som är anhörig kan ringa.

Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.

Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.

Jourhavande präst nås via 112.

Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner.

Det finns också exempelvis chatjourer, rådgivningslinjer och samtalsgrupper för anhöriga. Se en längre lista med telefonnummer och kontaktuppgifter här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.