Var de neandertalare som stod modell för de nordspanska handmålningarna? Foto: Pedro SauraVisa alla (2)
Visa alla (2)

De första européernas historia skrivs om

Publicerad

Ny forskning visar att de första grottmålningarna i Europa är mycket äldre än man tidigare trott. Och kanske var det inte ens vi människor som målade dem.

Brittiska, spanska och portugisiska forskare har nu lyckats tidsbestämma femtio grottmålningar i elva grottor i norra Spanien. Forskarna mätte mängden av det radioaktiva uranet i de små små droppstensformationer som bildats på målningarna.

Det visade sig att vissa av målningarna är över 40 000 år gamla, alltså cirka 10 000 år äldre än de tidigaste målningarna i Europa som man hittills har kunnat tidsbestämma.

Skriver om européernas historia

Lars Werdelin är professor i paleontologi och menar att dessa fynd kastar nytt ljus på de tidigaste européernas historia.

– De här målningarna är äldre än de skelettfynd man tidigare har hittat i Spanien, och lika gamla som de äldsta skelettfynd som någonsin hittats i Europa. Så det finns goda anledningar att se över när och hur invandringen av Homo sapiens, alltså vi moderna människor,  till Europa gick till.

Flera möjliga förklaringar

Det finns flera tänkbara förklaringar till hur de gamla målningarna kom till. Kanske var det så att de första européerna redan kunde måla när de vandrade in på kontinenten. Alastair Pike, som är en av forskarna bakom studien, lägger fram ett modigare förslag till en förklaring.

– Kanske var det till och med så att det var neandertalarna, som bodde i Europa långt innan Homo sapiens gjorde det, som var konstnärerna bakom målningarna.

Alistair Pike menar att även om det inte var så att neandertalarna var de som höll i penslarna så kan de åtminstone ha haft ett inflytande på uppkomsten av grottmålning.

-Det kan också ha varit själva närvaron av neandertalare som fick människorna att börja grottmåla. För att klara sig i konkurrensen om mat och resurser snabbades utvecklingen av olika kulturella företeelser på, och däribland grottmålning.

Forskarna oense

Men Lars Werdelin håller inte med om det påståendet. Han menar att konsten uppstod i Afrika och av helt andra skäl.

– De främsta spekulationerna om konstens uppkomst har med självmedvetandet att göra. Det är när vi blir medvetna om vår egen dödlighet och vår avskildhet från naturen som också behovet att avbilda naturen och saker i vår omgivning uppstår.

Åsikterna går alltså isär. Men klart är att uppkomsten av konsten var ett viktigt steg till att bli de människor som vi är idag.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer