Var de neandertalare som stod modell för de nordspanska handmålningarna? Foto: Pedro Saura

De första européernas historia skrivs om

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning visar att de första grottmålningarna i Europa är mycket äldre än man tidigare trott. Och kanske var det inte ens vi människor som målade dem.

Brittiska, spanska och portugisiska forskarehar nu lyckats tidsbestämma femtio grottmålningar i elva grottor i norraSpanien. Forskarna mätte mängden av det radioaktiva uranet i de små smådroppstensformationer som bildats på målningarna.

Det visade sig att vissa av målningarna äröver 40 000 år gamla, alltså cirka 10 000 år äldre än de tidigastemålningarna i Europa som man hittills har kunnat tidsbestämma.

Skriverom européernas historia

Lars Werdelin ärprofessor i paleontologi och menar att dessa fyndkastar nytt ljus på de tidigaste européernas historia.

– De här målningarna är äldre än deskelettfynd man tidigare har hittat i Spanien, och lika gamla som de äldstaskelettfynd som någonsin hittats i Europa. Så det finns goda anledningar att seöver när och hur invandringen av Homo sapiens, alltså vi moderna människor,  till Europa gick till.

Fleramöjliga förklaringar

Det finns flera tänkbara förklaringar till hurde gamla målningarna kom till. Kanske var det så att de första européerna redankunde måla när de vandrade in på kontinenten. Alastair Pike, som är en avforskarna bakom studien, lägger fram ett modigare förslag till en förklaring.

– Kanske var det till och med så att det varneandertalarna, som bodde i Europa långt innan Homo sapiens gjorde det, som varkonstnärerna bakom målningarna.

Alistair Pike menar att även om det inte varså att neandertalarna var de som höll i penslarna så kan de åtminstone ha haftett inflytande på uppkomsten av grottmålning.

-Det kan också ha varit själva närvaron avneandertalare som fick människorna att börja grottmåla. För att klara sig ikonkurrensen om mat och resurser snabbades utvecklingen av olika kulturellaföreteelser på, och däribland grottmålning.

Forskarnaoense

Men Lars Werdelin håller inte med om detpåståendet. Han menar att konsten uppstod i Afrika och av helt andra skäl.

– De främsta spekulationerna om konstensuppkomst har med självmedvetandet att göra. Det är när vi blir medvetna om våregen dödlighet och vår avskildhet från naturen som också behovet att avbildanaturen och saker i vår omgivning uppstår.

Åsikterna går alltså isär. Men klart är attuppkomsten av konsten var ett viktigt steg till att bli de människor som vi äridag.

Studien publiceras nu i den vetenskapligatidskriften Science.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.