Den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Science har nu listat de största upptäckterna inom vetenskapen år 2012 – störst i varje fall enligt tidskriftens redaktörer.
Och det är ingen oväntad upptäckt som rankas högst: Higgspartikeln. Efter 40 års sökande med hjälp av en enorm partikelkross: i somras kunde stolta fysiker presentera den partikel som man menar håller ihop universum.
Vetenskapens värld porträtterade mannen bakom partikeln, Peter Higgs, efter upptäckten. Se inslaget här i Play.
Higgspartikeln är en boson (partikelfysikens minsta beståndsdelar) som kan liknas vid ett energifält, som är en förutsättning för all materia i universum.
Men i övrigt är det framför allt upptäckter av medicinskt intresse som är med i Science topplista över årets upptäckter:
Tankestyrning av robotarmar – Möjligheten att operera in artificiella kroppsdelar, till exempel en robotarm, som ska kunna styras med tankekraft har av flera olika forskarlag, bland annat i Sverige, visat sig vara en verklig möjlighet. Detta genom att koppla hjärnan elektroniskt till en dator.
Denisovamänniskan kartlagd – En utdöd sorts människor från 50 000 år tillbaka i tiden har nu DNA-analyserats. Trots att dessa levde högt uppe i Sibirien visar det sig att de var mörkhyade och deras närmaste släktingar tycks vara australiska aborginer.
Röntgenlaser avslöjar sjukdomar – En ny metod, röntgenlaser, började användas för att avslöja strukturen hos exempelvis virus. Metoden kan ta kvivskarpa bilder av dessa små små elakingar, och hjälpa mänskligheten att bli av med en mängd sjukdomar, menar forskarna.
Lyckad Mars-landning också stort
Mars-bilen Curiosity – NASA lyckades skjuta upp en slags bil som nu rullar på planeten Mars och tar reda på vad det är för planet som egentligen är Jordens närmaste granne i solsystemet. Vissa första mystiska fynd har gjorts, men mer om Mars får vi veta först under 2013. Marsbilens landning på grannplaneten är i varje fall också en av de stora vetenskapliga händelserna 2012, enligt Science.
Svarvade stamceller – Forskare lyckades svarva embryonala stamceller från möss till att bli livskraftiga äggceller, vilket skulle kunna öppna upp för en ny klinisk befruktning.
Genetisk kirurgi – Forskning om hur man kan skära i gener för att bota skador och mutationer gjorde nya framsteg.
Skräp-DNA var inte skräp – Tidigare har 98 procent av det mänskliga DNA:t benämnts som skräp, men nu har man förstått vilken funktion detta ”skräp” verkligen har. 80 procent av mänskligt DNA tros nu ha en biologisk funktion, och flera folksjukdomar tros kunna botas via dessa nya upptäckter.