– Hela miljön i kroppen förändras väldigt starkt med sömnen. Alla kroppens system går in i andra stadier, säger John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
I det första sömnstadiet förlorar vi gradvis medvetandet och musklerna slappnar av. När elektriska signaler mäts i hjärnan är dessa vågor ytliga, och ögonrörelserna är mjuka.
Ungefär halva tiden av vår sömn utgörs av det andra stadiet. Hjärnvågorna är då långsammare och större, vilket betyder att sömnen är djupare.
I det tredje och fjärde stadiet når vi vår djupaste sömn och det är den viktigaste perioden för den biologiska återhämtningen. Kroppen repareras av stora doser tillväxthormoner som utsöndras. Hjärtfrekvensen, andningsfrekvensen och blodtrycket är lägst i dessa stadier. Hjärnvågorna är långsamma och stora. Under djupsömnen lagras faktauppgifter och händelser som minnen.
– Under djupsömnen för vi över våra minnen till olika områden i hjärnan där de ska lagras mer långsiktigt, säger John Axelsson.
I det femte stadiet kommer REM-sömnen. Det är då vi drömmer som mest. Blodtrycket, hjärtfrekvensen och andningsfrekvensen stiger kraftigt. Hjärnvågorna är snabba och ytliga, och hjärnan är nästan lika aktiv som när vi är vakna. Det är nu känslor kopplas till våra minnen.
– Ett minne har egentligen bara ett värde om det är kopplat till en emotion. Om man blir glad, ledsen, rädd, trygg eller vad det nu är för någonting, säger John Axelsson.
Därför drömmer vi
Forskare tror att drömmar har haft ett stort värde för människan ur ett evolutionärt perspektiv. En av våra vanligaste drömmar är att bli jagade. Det kan förklaras utifrån den så kallade hotteorin, som säger att drömmar låter oss öva på hotfulla situationer i en säker miljö.
– Det skulle då ha ett överlevnadsvärde. De som inte hade förmågan att i vakenhet kunna identifiera och undvika faror skulle ha mindre chans att överleva, fortplanta sig och så vidare, säger Jerker Hetta, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.
Drömmar har även en annan evolutionär funktion. I drömmar interagerar vi ofta med andra människor, vilket ger oss möjlighet att öva på sociala situationer som kan uppstå i vårt vakna liv.
– Hjärnan sysslar till viss del med samma saker under sömn som under vakenhet. Tittar vi på de mest frekventa drömmarna så är en hel del av dem i en social situation. Negativa eller otäcka, att man gör bort sig, och positiva, att man blir uppskattad eller att det fungerar, säger Jerker Hetta.
Mer om sömn och drömmar i programmet Vetenskapsstudion denna vecka – ett specialprogram om just hur sömnen påverkar oss: lördag 7/10 klockan 9 på SVT Play, eller måndag 9/10 på Kunskapskanalen.
