Efterlämnade hårstrån från brottsplatser är svåra att utvinna dna ur och har emellanåt överskattats,
som bevismaterial i rättegångar. Tekniken har helt enkelt inte varit tillräckligt tillförlitlig och experter har varit oense om hur hårstrån kan och ska användas.
Men kanske kan det bli ändring på det i framtiden för nu har amerikanska forskare studerat hur de olika proteiner som samlas i hårstrån skiljer sig åt och vad de har för ursprung. Med hjälp av dem kan man med olika stor sannolikhet avgöra personens kön, härkomst – och till och med vad den har ätit.
– Vem du är, var du kommer ifrån, vad du äter, om du tar någon medicin – med rätt frågor kan en kemisk analys av ditt hår avslöja väldigt mycket om dig, säger Glen P. Jackson, professor i kemi med vid West Virginia-universitetet i USA med kriminalteknik som sitt specialområde, och en av forskarna bakom studien.
Proteiner skvallrar om vem du är
Håret är som ett slags historiskt dokument där proteiner och aminosyror samlas. Dessa kan exempelvis ha hamnat i blodet efter att brutits upp under matsmältning. De transporteras sedan och deponeras i håret när det byggs. Genom att undersöka antalet kolatomer i dessa proteiner kan man få ledtrådar om personen som håret kommer ifrån.
– Det fina med hår, till skillnad från dna, är att det i princip är oförstörbart. Genom förhållandevis enkla metoder och instrument som exempelvis CIA har tillgång till så har vi lyckats plocka fram data om individen som håret tillhör, och som samma metod skulle kunna vara användbart för brottplatsutredare, säger Glen P. Jackson på en presskonferens.
Genom att använda sig av hår från amerikanska män och kvinnor kunde forskarna med 90 procent sannolikhet avgöra om håret kom från en kvinna eller man. Med 80 procents träffsäkerhet lyckades man avgöra BMI:t för en annan grupp kvinnor som man också hade hår ifrån.
Dessutom lyckades man med 70 procent sannolikhet avgöra huruvida personen vars hår man undersökte kom från Jordanien snarare än USA. Man tog då hänsyn till många olika typer av proteiner, men hade man velat göra det enkelt för sig så hade man kunnat titta efter en viss typ av kolatom som finns i majs. Amerikaner tenderar nämligen att ha betydligt mer majs i sin diet än jordanier, vilket syns i håret.
En liten sannolikhet är bättre än ingenting alls
Glen P. Jackson säger att det finns mer kvar att göra för att förfina tekniken. Till exempel krävs det i dagsläget att man har mer än ett hårstrå från en och samma person för att kunna få fram sådan här data.
Men det vore dumt att helt bortse från håret som en av många pusselbitar i en brottsutredning, menar han.
– Jag inser att detta inte handlar om sannolikheter som är uppe på 99 procent, men det kan vara behjälpligt i en utredning ändå. Det här är inte ett sätt att hitta individer utan snarare karraktärsdrag. Om man med hjälp av håret kan säga att det är 3–4 gånger så stor chans att den här personen är från ett specifikt geografiskt område snarare än något annat, så är det intressant för en brottsutredare, säger han.