Kan föräldrarna störa barnens lekar genom att bli för entusiastiska och ta över? Eller står facebookandet i vägen för barnens lekglädje? I en ny studie har amerikanska forskare tittat på ett antal ettåringar som leker med leksaker i närvaro av sina föräldrar, och spelat in barnens och föräldrarnas ögonrörelser under tiden. På detta vis har de kunnat undersöka hur länge barnen tittar på leksakerna, och hur det är relaterat till hur föräldrarna leker med barnen.
På barnets initiativ
Resultatet blev att barnen tittar allra längst om de själva intresserat sig för en leksak, och föräldern därefter visar intresse i samma leksak. Detta fungerar bättre än när föräldrarna själva försöker inspirera barnen till något. Barnen uppmärksamheten var mest kortlivad då föräldrarnas blick vandrade till mobilen eller andra skärmar.
Föräldrar, äldre barn och vuxna förstärker alltså barnens uppmärksamhet mest när de engagerar sig i barnens spontana lek. Som vuxen kan du ta tillfället i akt när barnen är intresserade av något nytt och då berätta och lära ut om ämnet.
– Ta möjligheterna till att lära, hellre än att bara försöka instruera barnen, säger Andreas Falck, doktorand i psykologi.
Reglerar uppmärksamheten
När en vuxen bekräftar barnets uppmärksamhet genom att själv visa intresse, gör det så att barnet lär sig om sin egen uppmärksamhet. Detta skiljer sig från när föräldrarna själva påkallar barnens uppmärksamhet.
– Då kan de förstå vad uppmärksamhet är, och att föräldrarnas uppmärksamhet fungerar likadant som deras egen, säger Andreas Falck.
Om det är så att föräldrar engagerar sig för lite skulle det kunna ge effekter som att barnen på sikt saknar anledningar till att förstå att olika saker är intressanta på olika sätt. Det blir även färre tillfällen för inlärning och färre tillfällen att lära sig reglera sin uppmärksamhet. Men Andreas Falck menar att det är svårt att veta hur mycket som behövs, ofta så räcker föräldrars spontana engagemang.
Äldre barn och vuxna
Andreas Falck tror att det är fullt möjligt att samma mönster gäller hos äldre barn och vuxna. Om någon med auktoritet intresserar sig i något man själv har dragit uppmärksamhet till bekräftar det ju ens intresse.
– Det är en intressant tanke att prova i skolmiljö för att se om det stämmer även på äldre barn, säger Andras Falck.