Foto: TT

Europeiska sonden framme vid Mars

Uppdaterad
Publicerad

Efter sju månader på resande fot, en sträcka på nästan 500 miljoner km, har den europeisk-ryska rymdsonden ExoMars nu nått sitt mål.

I söndags var ExoMars 2016 framme vid sitt mål: planeten Mars. Sent på eftermiddagen svensk tid signalerades att landaren ”Schiaparelli” separerats från sonden, som första förberedelse till själva landningen i dag.

Viktigt test

Dagens landning är främst en teknik-kontroll. Man vill kolla att europeiska ESA i samarbete med Ryssland kan få ner en landare som inte går sönder på vägen och som kan sända signaler.

Moderskeppet, som stannar i omloppsbana, har däremot mycket intressanta mätningar att göra. Och de handlar åter om huvudfrågan: har det funnits liv på Mars?

Borra djupt

Del två kommer att skickas till Mars 2020 och innehåller en bil med plattform för vetenskapliga instrument som ska landsättas. Bland de många instrumenten blir kanske borren mest intressant: för första gången ska man kunna borra två meter ner i marken, långt djupare än tidigare.

Om det finns någon form av mikroorganismer, eller fossil av mikroorganismer, så lär man knappast finna sådana på ytan eftersom strålningen är stark. Däremot kanske ett par meter under marken...

Det finns is vid polerna på Mars och det har flutit vatten på ytan en gång i forntiden. Kanske flyter fortfarande ibland ett slags saltlösning under vissa perioder på ytan; bilder som tyder på det publicerades härom året. Så om det fanns vatten, fanns det också liv? Mars är en snustorr, iskall ökenplanet, men verkar ha varit mycket fuktigare och varmare under sin första årmiljard.

Spår av sumpgas

Tidigare expeditioner har sniffat spår av metan, sumpgas, i planetens atmosfär. På jorden bildas metan oftast av biologiska processer  – alltså liv. Men också geologiska förändringar kan bilda metan. ExoMars har bättre instrument ombord och ska försöka spåra varifrån metanet kommer.

Utforskningen av den röda planeten har inte gått särskilt smärtfritt. Sovjetunionen gjorde det första försöket i oktober 1960 men det havererade redan på startplattan.

Den första sond som antagligen nådde Mars, också den sovjetisk 1963, gick inte att få kontakt med längre efter drygt halva resan. I november 1964 flög amerikanska Mariner-4 förbi och gav oss de första svart-vita bilderna.

Pinsam felprogrammering

Det kanske mest ökända misslyckandet är Mars Climate Orbiter 1999 som dök in i sin omloppsbana 100 km lägre än planerat och därför brann upp. Det visade sig att en av NASA:s underleverantörer använt sig av engelska miles i programmeringen istället för det NASA hade begärt, nämligen det metriska systemet.

Men det har också varit en rad stora framgångar, framför allt amerikanska. 1997 landsatte NASA den första lilla bilen på ytan. Mars Odyssey, som lyfte 2001, fungerar fortfarande. Även Mars Express från 2003 (där ESA är med) fungerar.

Seglivad rymdbil

Markbilen ”Opportunity” har rullat omkring och fotograferat och tagit små prover sedan sin landning i januari 2004. Den har alltså fungerat i över 12 år. Den förväntade livslängden var tre månader. Även Indien har haft en fungerande Mars-sond på plats sedan september 2014.

Även ESA har försökt tidigare: i december 2003 skulle landaren ”Beagle” ner på Mars-ytan. Men det kom aldrig något pip och efter ett par månader förklarade man officiellt att uppdraget misslyckats.

Sedan gick det nästan elva år innan en kamera ombord på en amerikansk sond faktiskt hittade ”Beagle” nere på Mars. Bilderna ledde till slutsatsen att två av de fyra solpanelerna aldrig vecklats ut som de skulle och istället blockerat kommunikationsantennen. Kanske hade landningen blivit för hård på grund av fel på fallskärmar eller krockkuddar.

Revansch för ESA?

Man kanske kan säga att dagens landare ”Schiaparelli” för ESA blir ett slags revanschförsök. Det är sandstorms-säsong på Mars just nu men osäkert om det kommer att påverka landningen.

Enligt planerna ska signalerna från landaren tas emot hemma på jorden strax efter kl 18.30 svensk tid. Då får vi veta hur det gick.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.